Finska finansteknologin väntar på en enhörning

Illustration. Affärsman sitter på en enhörning som hoppar ut ur en smarttelefon.
Intresset för finansiell teknologi blir allt större. Men Finland skulle behöva något företag som visar vägen.

Ketchupeffekten är ännu för stark då banker och it-bolag tillsammans försöker hitta nya innovationer som ska göra banktjänster roligare. Det skulle behövas en förlösande storsuccé i Finland för att verkligen få fart på den finansiella teknologin. ”Vi är fem år efter i utvecklingen”, säger Ålandsbankens vd Peter Wiklöf.

Fintech är ett samlingsbegrepp som beskriver it-teknologi inom finansvärlden. Det kan handla om alltifrån virtuella valutor till olika nätbankstjänster eller pensionsspararappar.

I Finland finns det enligt olika uppskattningar mellan 100 och 130 aktiva företag som sysslar med fintech. Företagens omsättning är i medeltal cirka 7 miljoner euro och de allra flesta är småföretag. Drygt 50 av de totalt 162 registrerade företagen har under 5 anställda. 20 fintech-bolag har över 50 anställda.

Enligt Kirsi Suopelto, vd för den ideella organisationen Fintech Finland, har Finland halkat efter grannländerna. Sverige och Danmark har redan en mogen marknad som växer, medan Finland tampas med att få till en ordentlig öppning. Enligt Suopelto har det andra betaltjänstdirektivet (PSD2) fått fart på företagandet.

”EU-direktivet har tvingat bankerna att tänka om och gett nya aktörer möjlighet att komma med nytänkande. En lag kan vara neutral, begränsande eller sporrande, betaltjänstdirektivet har definitivt sporrat företagen. Hur många av de nya företagen som förblir livskraftiga och kommer att överleva är förstås en annan fråga.”

Kvinna med scarf. På väggen intill henne står Maria 01.

Kirsi Suopelto, vd för Fintech Finland, säger att Finland har många uppstartsföretag som sysslar med fintech. Men de flesta är enligt henne småföretag med blygsamma tillväxtmål.

Fintech Finland och Kirsi Suopelto jobbar inom uppstartsvärlden. Där lägger man mycket fokus vid enhörningar (på engelska unicorns). En enhörning är ett onoterat bolag som mycket snabbt växer och blir värderat till över en miljard dollar.

”I Finland var Supercell och Rovio sådana inom spelindustrin, men fintech har ännu inte fått någon enhörning. Sverige har till exempel Klarna som är ett utmärkt exempel på ett bolag som konsumenter känner till och kan relatera till.”

En enhörning är mycket viktig för en ny bransch då den skapar ett sug och en dragningskraft till branschen. Enhörningar får universitet att bygga nya utbildningsprogram och medier att bli intresserade.

Enligt Suopelto satsar de tre storbankerna mest på finansiell teknologi. Nordea, Danske Bank och OP har alla tre någon avdelning eller något dotterbolag som testar och gör innovationer. Hon ger också kredd till Ålandsbanken som har en innovationskultur som kommer ända från vd-nivå.

Peter Wiklöf, vd för Ålandsbanken, säger att det har kommit sig naturligt att samarbeta med fintech-bolag. Banken gjorde it till ett strategiskt affärsområde 2002 och började sälja sina datasystem till andra kort därefter. Deras it-dotterbolag Crosskey har redan 15 år på nacken.

”En storbank gör fintech ur ett försvarssyfte. Vi gör det som ett anfall”, säger han.

Ålandsbanken har gjort en rad samarbeten med svenska techbolag, bland annat med Dreams Nordic som erbjuder olika fondspararappar för den svenska marknaden. Ålandsbanken har cirka 140–150 000 svenska kunder via sitt samarbete.

Medelålders man i slips som står i en trappuppgång.

”När det gäller fintech har Sverige övertaget”, säger Ålandsbankens vd Peter Wiklöf. ”Än så länge har de flesta förfrågningarna om samarbete kommit från den svenska marknaden.”

”Vi har inte medvetet satsat på den svenska marknaden, vi gör gärna samarbeten med finska företag. Men det är de svenska företagen som tar kontakt med oss. Min uppfattning är att den svenska fintech-marknaden är mycket större och mycket aktivare än den finska.”

Varför använder ni inte varumärket Ålandsbanken i fintech-sammanhang?

”Ålandsbanken kommer inte att bli en nordisk storbank, det passar inte in i vårt varumärke. För oss är det personliga mötet viktigt, och det sätter begränsningar på hur vi kan växa och vilka målgrupper vi kan växa mot. Därför har vi valt att låta våra partner sköta kommunikationen och marknadsföringen. De är mycket duktigare på det.”

Varför har Sverige övertaget?

”Dels handlar det om kulturella skillnader: de är bättre på att skapa tjänster för konsumenter, medan vi är bättre på att leverera lösningar för företag. Dels handlar det om att Sverige, liksom även Norge och Danmark, har en infrastruktur för digitalisering som inte Finland har.”

Sören Jonsson text

Läs hela artikeln i papperstidningen.

Dela:

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*