Fintech – det nya gänget

I senaste nummer utredde jag storbankernas växande makt och inflytande. Men hur är det med utmanarna, de så kallade fintech-nykomlingarna – alltså finansteknik-bolagen?

Nicholas Anderson är oberoende rådgivare och konsult inom finans, infrastruktur och klimatförändring.

Nicholas Anderson är oberoende rådgivare och konsult inom finans, infrastruktur och klimatförändring.

För det första, fråga dig själv: skulle du låta dina personliga sparmedel förvaltas av små, icke-försäkrade, icke-reglerade aktörer? Vi vill alla ha våra surt förvärvade besparingar på säkra ställen, vilket betyder att det finns behov av trovärdiga betalmodeller och depositionssäkerhet.

Det är verkligen viktigt att (a) betalningar och depositioner sköts professionellt, (b) att företag involverade i betaloperationer och insättningar följer strikta bestämmelser, och att (c) dessa företag övervakas noggrant. Tillsammans minimerar dessa faktorer kostnaderna för betalningar och despositionssäkerhet. Också nykomlingarna kommer i förlängningen att regleras och övervakas, vilket kostar pengar. Ingenting är gratis, särskilt inte byråkrati.

Förtroende är allt. Fråga sedan dig själv: Kommer regeringar och storföretag att använda finansrobotar eller gräsrotsfinansiering för att hantera affärer värda några miljoner euro per deal, parallellt med mindre aktörer som privata investerare, riskkapitalister och privatkapitalbolag? Självklart inte, bankerna kommer att fortsätta att sköta megaaffärer. Bankerna svarar för en enorm andel av värdepappers- och kapitalmarknaden, som helt och hållet bygger på personligt förtroende och relationer. Robotar kommer inte att ordna nya värdepappers-emissioner till andra robotar inom en överskådlig framtid.

Vem äger teknologin? För det tredje, fråga dig själv: Kommer vanligt folk att förlita sig helt på robotbanking i framtiden? Själv vill jag inte ens låta en nästa generationens telefon eller annan smartpryl hantera en transaktion för min del, utanför min egen direkta kontroll. När vi ska ta stora beslut om investeringar, bostadsköp, pensionssparande eller att starta företag, behöver vi åtkomst till fakta, vi behöver diskutera alternativ, göra upp planer och avtal med andra människor, med offentliga institutioner och privata företag.

Dagens artificiella intelligens och algoritmer kan verka som vänliga och inkännande system, men de ägs av företag som vill sälja något åt dig. De mest avancerade ’robotarna’ ägs av Google, Microsoft och Amazon. Dessa tre giganter har beredskap att sy ihop tjänster från banker, kreditkortsföretag och andra som erbjuder varor och tjänster, till brukliga och bekväma paket. Men du kan aldrig vara säker på att du av dem får en tjänst som är bäst (billigast) eller lämpad för dina faktiska behov. Kommersiella aktiviteter förblir alltid just det – kommersiella aktiviteter – så se upp, för dessa jättar kontrollerar stora nätverk i dag, och ingen av dem erbjuder något gratis: paketen innehåller alltid dolda kostnader!

Follow the money. För det fjärde, fråga dig själv: Vem tror du betalar de svällande kostnaderna för hackerintrång i kreditkort och bankkonton, som internet har möjliggjort i global skala? I dag betalar 7,5 miljarder människor på vår planet mycket mer för försnillningar än vad som någonsin var möjligt att fysiskt råna från banker under den gamla goda tiden: Vilda Västern eller alla bankdirektörers fasa John Dillinger med sitt maskingevär 1933–1934. Vilken bank eller regering har någonsin kallt analytiskt viktat fördelarna mot förlusterna i denna nya, sköna värld? Det är ju andra människors pengar.

Stora fiskar slukar små firrar. Slutligen är det lärorikt att ta en titt på de människor som äger och arbetar inom finansteknikbolag. Tror du på allvar att de kommer att erbjuda sina tjänster gratis? I många fall hålls de om ryggen av privatkapitalbolag och riskkapitalister som är ute efter jättevinster jättesnabbt.

De vet hur man får respons i medierna och hos politiker som vill se bra ut. Det är utmärkt att unga och lite äldre entreprenörer är villiga att ta risker och bana nya vägar med innovationer, men låt dig inte luras att naivt tro att de på allvar menar ”Don’t be evil” (Googles motto) eller att de ’arbetar för samhällets bästa’, som är honnörsord för Silicon Valley. Det är inte fel att göra pengar, och de vet det också. De bara lägger på ett extra lager tjänster, som alltid kommer att kosta.

För att summera det hela, vad tror du kommer att hända med dagens små fintech-firmor, de som slutligen lyckas? Självklart köper bankerna upp dem till upphaussade priser, eller så växer de, och blir nästa kategori företag som – liksom bankerna – får problem med mjukvaran.

Vi avslutar med visdomsord från den färska nobelisten Bob Dylan: ”Gonna’ change my way of thinking, make myself a different set of rules. Gonna’ put my good foot forward and stop being influenced by fools.”

Dela:

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*