Fluortanten, kom tillbaka

Tandtrolleri. Snusare tenderar oväntat nog, att ha bättre munhälsa än genomsnittet. Karies trivs i sura miljöer och snus ökar pH-värdet i munnen. Foto: Flickr / Partha S. Sahana

Just när tandtrollen höll på att bli utrotade fick de nytt plack att frodas i.

Kommunerna drog ner på den förebyggande tandvården i 1990-talets ekonomiska depression och samtidigt smög sig godis- och läskautomater in i skolorna. Dessutom har de förrädiska energidryckerna blivit tonåringarnas nappflaskor. Resultatet syns i kariesfrekvensen hos den återkommande testgruppen, beväringar.

”Under flera årtionden sjönk kariesförekomsten enligt en brant kurva. Nu har vi kommit ner till en gräns som verkar vara svår att understiga”, säger Antti Kämppi som disputerar vid Uleåborgs universitet i början av oktober.

Tandhälsan är ändå betydligt bättre nu tack vare andra framsteg. De som är födda i början på 1990-talet har i snitt 1,4 tänder som behöver lagas, jämfört med medeltalet på 6 kariesfrätta tänder per mun för ett par decennier sedan.

Kämppis doktorsavhandling ingår i ett omfattande forskningsprojekt där drygt 13 000 beväringars tandhälsa kartlagts. Studien visar att 45 procent av dem som ingick i testgruppen, hade hål som behövde lagas.

”Jag har inte undersökt vilka livsmedel som orsakar syreangreppen, men andra studier visar att det blivit vanligare att man småäter mellan måltiderna.”

Däremot har Kämppi tittat utanför gommen för att hitta orsaker till variationerna.

Grundämne. Fluor är känt som ett skydd mot karies och för att reda ut vilken inverkan dricksvattnets fluorhalt har på kariesförekomsten har Kämppi gått igenom 16 000 vattenprover från hela landet och samkört uppgifterna med tandundersökningarna.

”Invånarna i Kymmenedalen har kranvatten med hög fluorhalt och också lägre spridning av karies än snittet, trots att det i regionen också funnits färre tandläkare per invånare.”
Kämppi undersökte kariesförekomst ner till kommunnivå och kan konstatera att förekomsten är lägre i kommuner med svenska som majoritetsspråk. Han är dock försiktig med att dra slutsatser.

”Det finns andra studier som visar att invånarna i finlandssvenska kommuner allmänt har bättre hälsa och socioekonomisk status jämfört med riksgenomsnittet. Avvikelsen i kariesförekomst behöver studeras närmare.”

Kan användningen av snus längs kustremsan vara en bidragande orsak till en lägre kariesförekomst?

”Bra fråga. Om man ser på det vetenskapligt, inte politiskt, trivs karies i sura miljöer. Snus bidrar till att öka pH-värdet i munnen och på så vis motverka karies.”

Han hänvisar till kollegan Tarja Tanners doktorsavhandling som publicerades i augusti. Där har Tanner undersökt vilken inverkan alkohol, tobak och snus har på samma testgrupps karies. Var tionde i testgruppen uppgav sig vara snusare.

Tanner konstaterar att snusare generellt har bättre munhälsa än genomsnittet. Hon noterar också att snusare tenderar att borsta sina tänder grundligare än rökare, men gör sig också skyldiga till mer småätande mellan måltiderna.

Kommers. När kommunerna minskat sin upplysning om tandvård har de kommersiella krafterna i stället tagit över.
Marknaden svämmar över av nya futuristiska tandborstar och -krämer och i reklamen påstås de alla uträtta mirakel. Hur har produktutvecklingen förbättrat den dagliga tandvården?

”Syftet med tandborstningen är att hålla de skadliga bakterierna på en låg nivå. Det gäller att avlägsna plack och där är eltandborstar effektivare än när man borstar för hand. Under en normal borstning gnuggar man 100 gånger för hand, jämfört med 5 000 små mekaniska gnuggningar med eltandborste under samma tid.”

Vilken tandkräm är den bästa mot karies?

”Det finns många bra märken på marknaden. Jag hör till den gamla stammen som rekommenderar borstning två gånger om dagen med en tandkräm som innehåller fluor”, säger Antti Kämppi.

Ordning och reda, godis på fredag!

Dela:

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*