Kan USA:s nästa president Donald Trump vrida tillbaka klockan vad gäller vetenskap? Forskarsamfundet är lamslaget av hans kombination av huvudlösa påståenden och löften om strypta anslag.

När president Trump tillträder makten den 20 januari tillhör USA:s forskare de grupper som med störst oro följer det politiska spelet. Med undantag för frågan om klimatförändring diskuterades vetenskapliga frågor knappast alls i den gångna valkampanjen. Men Trump lovade starka nedskärningar i den federala budgeten, där vissa forskningsanslag kan tyckas lockande för den nya administrationen.

Eftersom han samtidigt lovade militär upprustning och massiva satsningar på bland annat infrastruktur fruktar forskare inom alla fält att deras anslag kan strykas med ett kvickt penndrag.

Sidoeffekter. Men det är inte bara frågan om fortsatta pengar – och därmed forskarnas arbete och inkomst – som oroar. I efterskörden av den chockerande valutgången har flera forskare också ifrågasatt om den egocentriske miljardären ens förstår och värdesätter den vetenskapliga processen. Som kandidat vann Trump genom att håna alla råd från sakkunniga. Kan en sådan ledare se något värde i en långsam bevisprocess, som därtill måste kunna dupliceras av kollegor?

Ett svar på den frågan kan tidigt ges på det medicinska fältet. Trump vill inom alla områden lätta på regelverket och låta marknadskrafterna styra utvecklingen. Han har sagt sig vilja stimulera och påskynda utvecklingen av nya mediciner. Sammantaget ser experter möjligheten att nuvarande regler för kliniska tester kan lättas. Det skulle föra lovande medel till behövande patienter tidigare, men innan riskerna med eventuella bieffekter kartlagts. Den biomedicinska industrin kunde växa, kanske på bekostnad av ett ökande antal mänskliga offer. Men det gäller privat företagsamhet och därmed mer direkt produktutveckling.

Läs hela artikeln i papperstidningen eller i den finlandssvenska tidskriftsajten Skriftly!

Leif Bergström New York