Garage, dropouts och andra myter om Silicon Valley

Teknikmecka. Aldrig i historien har den geografiska innovationstätheten varit lika stor som i klustret av teknikföretag i Silicon Valley. Bild: Silicon Maps

Myter kring Silicon Valley förvränger den allmänna uppfattningen om hur innovationsekonomin fungerar.

Innovationer är uppfinningar som framgångsrikt kommersialiseras, driver ekonomin och därmed allas vår välfärd. Samtidigt är innovation ett begrepp som både missförstås och missbrukas, medvetet eller omedvetet. Myter förvränger vår uppfattning om hur innovationsekonomin fungerar och skapar tankemodeller utan förankring i verkligheten.

Silicon Valley förs ofta fram som ett exempel på vad individuella fritänkande entreprenörers skaparkraft, utan inblandning från det offentliga, kan få till stånd. Glöm det. Grunden byggdes med offentliga investeringar och kanaliserade via militären som stödde tekniska innovationer.

Satir. I HBO:s sitcom Silicon Valley är det ibland svårt att skilja mellan myt och hyperreell verklighet. Bild: HBO

Offentlig skjuts. Exemplen är många. Låt oss ta ett. Som den brittisk-amerikanska innovationsforskaren Mariana Mazzucato understryker i boken Entreprenörsstaten (2013) är de centrala funktionerna i Apples Iphone baserade på smart utnyttjande av statligt finansierade forskningsresultat som tagits fram under sju decennier. Hon nämner som exempel områden som Internet, trådlösa nätverk, GPS, mikroelektronik och pekskärmar. Även själva företaget Apple kom i gång med hjälp av ett statligt startbidrag.

I själva verket bygger innovationsekonomin på offentliga investeringar och ett nära samarbete mellan myndigheter, den privata sektorn och högskolevärlden, ända sedan professor Frederick Terman rekryterades från MIT på östkusten till Stanford på 1930-talet för att sätta sprätt på utvecklingen. Då var området mellan San Francisco och San Jose en lång räcka av småstäder utmed järnvägen som tog folk till jobbet i storstaden. Fruktgårdarna dominerade landskapet.

Vrålåk. I Silicon Valley är exotiska bilar vardag. Foto: Wikimedia/Allie Caulfield

Turn on, tune in, drop out. Det finns också andra myter som snedvrider vår bild av vad som egentligen pågår i den här delen av världen. Silicon Valley har ett komplicerat förhållande till utbildning och historierna om ungdomar som hoppar av skolan för att starta egna företag och bli miljardärer är många. En av de mest kända investerarna, den egensinnige Peter Thiel, har fyrat av en bredsida mot högre utbildning och erbjuder ungdomar som lämnar universiteten kapital i stället. År 2010 startade han en stiftelse som varje år ger tjugo ungdomar 100 000 dollar om de sticker. Intresset är stort och tusentals personer, mest pojkar, vill vara med.

Vi hör historierna om och om igen. Steve Jobs hoppade av och menade att den enda vettiga kursen han gick var en i kinesisk kalli­grafi, som lärde honom allt han behövde veta om hur man skapar vackra saker. Mark Zuckerberg växte visserligen inte upp i Silicon Valley, men det var på studentrummet vid Harvard som Facebook kom till.

Myten är väldigt stark: En föreläsning från 2006 av författaren och föredragshållaren Sir Ken Robinson på populära TED Talk, ”Hur skolorna dödar kreativiteten” (http://bit.ly/1glrr1H), har blivit den populäraste någonsin och har setts 49 miljoner gånger.

Tanken är ingalunda ny. Mark Twain, som många gånger varnade för farorna med blind tro, lär ska ha sagt: ”Jag har aldrig låtit min skolgång utgöra ett hinder för min utbildning.”

Progressiv utbildning står högt i kurs. Googles grundare Larry Page och Sergey Brin menar att deras framgångar i mångt och mycket beror på att de gick i Montessori­skola, där läraren endast uppmuntrar inlärningen utan kontroll eller krav. Hemskolor där föräldrarna tar ansvaret för sina barns studier har också blivit trendiga.

Samtidigt kan man fråga sig varför så många rika föräldrar köper hus och lägen­heter i svindyra Palo Alto bara för att få en adress som ger deras barn rätten att bli undervisade i Kaliforniens bästa offentliga skolor.

Väldigt lite forskning existerar om hur avhoppare klarar sig i livet, en studie visar att de som börjat på universitet men hoppar av klarar sig bättre på arbetsmarknaden än dem som aldrig börjat studera på universitet. En annan studie visar att det bland USA:s framgångsrika entreprenörer finns många som hoppat av universitetet, men ofta i ett sent skede av sina studier då de kanske inte lär sig så mycket längre. Andra har varit tvungna att avbryta sina studier på grund av ekonomiska orsaker eller andra problem, som redan nämnde Steve Jobs.

I själva verket, menar kritikerna, är myten om avhoppare förödande eftersom den skapar en falsk känsla av andra vägar till ett ekonomiskt framgångsrikt liv än utbildning.

Carl-Gustav Lindén text

Läs hela artikeln i papperstidningen eller i den finlandssvenska tidskriftsajten Paperini!

Dela:

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*