Generationskostnader

Kaj_telefon  webbGenerationsskiften medför kostnader i tid och pengar. Det är inte bara lagringstekniken och dess hårdvara som ändras, utan också formaten och därmed förbunden mjukvara.

Lyckas jag mot förmodan överföra Basic II-programmen lagrade på 5 1/4 tums disketter från min 1981 års ABC80 på SSD-minnet i min MacBook saknar jag en Basic-tolk för att köra dem. Textfilerna från min IBM PC AT några år senare är skrivna med Writing Assistant, och för att kunna läsa de filerna måste jag bli något av en IT-arkeolog. Google pekar på konversionsrutiner, som kanske fungerar i min urgamla avdankade Windows-dator, som jag senast startade en julidag för tre och ett halvt år sedan.

Eftertanke hade behövts. Trettio år må vara en extrem tidsrymd i datorsammanhang. Men tio år får inte vara det. Också mina barn på omkring 20 år tänker nostalgiskt tillbaka på sina första datorspel som inte längre kan köras på grund av kompatibilitetsorsaker. Problemet gäller inte bara dem som var nördar redan förra årtusendet, utan alla.

Vad göra? Hur kan man hålla generationskostnaderna i schack?

Nyckeln ligger i eftertanke, i samband med anskaffning av ny teknik. Ingen lyckas sälja ny teknik som inte fungerar med nuvarande teknik. Då tekniken är färsk, finns det nästan alltid metoder att samtidigt använda gammalt och nytt. Man kunde enkelt läsa in en Writing Assistant-fil från en lerpa (5 1/4” -diskett) och spara den i Word Perfect-format på en skorpa (3 1/2” -diskett), men en vacker dag hade den nya datorn varken lerpstation eller ett program som kunde läsa Word Perfect. Nu har datorerna skippat både skorpor och CD-skivor. Lycka till med att öppna gamla filer.Men min eftertanke har vanligen inriktat sig på att bygga nytt, inte på att återanvända gammalt, då jag skaffat ny teknik. Både i yrket och privat har jag mest konverterat data som varit i aktivt bruk, typ högst två-tre år gamla filer. Och de har alltid varit aktuella nog att kunna läsas av den nya datorn.

Lätt som en plätt. Tyvärr är jag inte ensam om min bristande eftertanke. Som bankkund kan man ibland bli speciellt frustrerad över bankens bristande förmåga att tänka efter och använda icke-föråldrad teknik. Att bankers datasystem i grund och botten bygger på teknik utvecklad på IBM PC AT:ns tid kan jag ännu förstå, men varför ska kontoutdragen också göra det? BANKER SKRIKER.

På en dag lyckades jag omformattera Green Elks ärkefula 28-sidiga Nordea-kontoutdrag till en enda, överskådlig och tydlig A4. För nedladdning erbjöd Nordea tre format, varav två hemlagade och ostrukturerade, och ett HTML, varje månad i en skild fil, och med en intern HTML-taggstruktur som var om möjligt ännu fulare än kontoutdragets layout.

Mitt korta Python-program slukade Nordeas HTML, benade med Python-paketet BeautifulSoup ut innehållet och spydde fram en Till Små Bokstäver omkorvad text som innehöll allt väsentligt ur kontoutdraget.

Gäller de flesta. Och tro inte att jag rackar ner specifikt på Nordea. Deutsche Bank är ännu betydligt värre, och mindre banker är sällan mycket bättre.

Allt beror av att bankerna frivilligt låst sig vid uråldriga teknikgenerationers begränsade tänkesätt. Säkerhet och kostnadsinbesparingar och juridiska krav är bara förevändningar; bara man vill, kan man först reda ut och sedan tillfredsställa kundens behov utan att ge avkall på säkerheten eller lagens krav, till lägre kostnad.

Lösningen? Konvertera all gammal källdata till ett öppet format. Text i UTF8-format, som PDF eller HTML. Spara filerna på minst två olika externa hårdskivor, helst placerade på olika ort. Och förvaltar ditt företag data för kunder, satsa för kundförhållandets skull på att ge kunden data i format som används av dagens generation.

Kaj Arnö reflekterar i Forum över IT-trender ur ingenjörens, ekonomens och användarens synvinkel.

Dela:

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*