Google och Facebook går en guldrusch med målet att bli först med att vidga internets täckningsgrad via drönare

Både Facebook och Google har under våren köpt upp företag som tillverkar obemannade flygande drönare. Syftet är att erbjuda tillgång till internet till de 5 miljarder människor i utvecklingsländer som ännu inte har det.

Facebooks grundare Mark Zuckerberg beskriver målet som ett filantropiskt utslag, utan affärsmotiv. Men analytiker på Wall Street påpekar att internet nu har en sådan täckningsgrad i rika länder att fortsatt kundtillväxt bara kan nås genom att erövra nya geografiska områden.

Fler användare innebär fortsatt intäktstillväxt för internetjättarna. Såväl sökmotorn Google som det sociala nätverket Facebook lever på reklamintäkter. Ökar användarantalet kan de ta mer betalt för reklamen. Då nya geografiska och demografiska områden inmutas ökar också de potentiella reklamköparna.

Ögon i skyn. För Google innebär en drönarflottilj även fler ögon i luften, med möjligheter att förbättra kartservice, GPS- och lokaliseringstjänster, liksom företagets flygfoton genom Google Earth.

Facebook förhandlade om att köpa den nystartade drönartillverkaren Titan Aerospace, men Google svepte in och snappade upp godbiten framför näsan på rivalen.

Facebook köpte då istället det lilla brittiska företaget Ascenta som tillverkar segelflygplansliknande drönare, kapabla att flyga på 20 000 meters höjd. Drivna av solkraft ska de i teorin kunna flyga vid atmosfärens gräns i flera månader, kanske något år.

Google vill använda drönare tillsammans med stora heliumballonger i sitt Project Loon, vars ballonger med webbkapacitet testades över Nya Zeeland ifjol.

Project Loon är ännu en produkt från Googles hemlighetsfulla så kallade skunkworks-avdelning Google X, som bland annat utvecklat Google Glass.

Facebook och Google styrs av visionära teknikledare som inte nöjer sig med tidigare framgångar, utan vill fortsätta leda utvecklingen. Bolagen väntar inte på att teleoperatörer sprider internet över världen utan pumpar in miljonvinsterna i ambitiösa projekt.

Uppkoppling åt alla. På hemmaplan har Google inlett superbredbandsprojektet Google Fiber, som utlovar en kapacitet på 1 gigabit per sekund i ett antal städer. Zuckerberg står bakom internet.org, en organisation som vill göra internetuppkoppling ekonomiskt rimlig för de två tredjedelar av jordens befolkning som i dag saknar uppkoppling.

Båda jättarna ger ambitionerna ideella förtecken, men observatörer poängterar att de också agerar i ekonomiskt egenintresse.

Drönarförvärven är bara två av Facebooks och Googles företagsköp på sistone.

Google har köpt upp robottillverkare och Deepmind, som jobbar med artificiell intelligens. Facebook köpte Instagram, för att inte halka av utvecklingen med fotodelning via nätet. Det sociala nätverket köpte också Oculus VR, vars initialer står för Virtuell Realitet.

På drönarsidan har Facebook inlett samarbete med Nasas Jet Propulsion Laboratory och Ames Research Center.

Företaget ser drönarna som lämpade för uppkoppling till internet i tätbefolkad stadsmiljö, men avser också att använda satelliter för glesbefolkade områden.

De flesta satellitoperatörer använder geostationära satelliter som parkeras i rymden över en given punkt på jorden. Däremot skulle Zuckerbergs projekt använda rörliga satelliter, kapabla att likt mobilantenner lämna över uppkopplingen till den mest lämpade.

Expressleverans. Också internets detaljhandlarjätte Amazon.com vill bygga en mängd drönare med logistiska funktioner.

Amazons grundare Jeff Bezos plan har hittills mötts med hån, men det bör noteras att han hittills oftast fått rätt med sina fantasirika projekt. Bezos tror att Amazons kunder om 4-5 år får produkten levererad till dörren av en pilotlös helikopter, blott 30 minuter efter beställningsögonblicket.

Om tanken förverkligas försvinner i ett slag de traditionella varuhusens kanske främsta konkurrensmedel: hjärnans belöningssubstans, dopaminet. Alltså den omedelbara lustkänslan som kunden upplever då varan kan packas upp och testas.

Leif Bergström, USA