Hon vill kombinera affärer och etik

Att sträva att tillgodose själva människan inom ramarna för business är inte naiv idealism. Samtidigt genomgår affärslivet ett etiskt brytningsskede, menar Cecilia Mickos.

I höstas jobbade Cecilia Mickos, då ännu 25, som praktikant på BetterDoctor i San Francisco, ett litet startupbolag inom hälsoteknik grundat av två finländare. Insikt nummer ett: allt händer mycket snabbare inom startupvärlden i USA.

”Det är som om saker står stilla här i Finland, jämförelsevis. Du måste ta kvicka beslut, nya trender dyker upp hela tiden. Jag saknar redan startup-kulturen. Många finländare där borta har tagit till sig den lokala kulturen: man stöttar varandra, lyfter fram kollegor såväl som rivaler. Då någon berättar om en företagsidé reagerar alla med att säga: ’vad bra, jag kan hjälpa dig med mina kontakter’. I Finland blir folk genast skeptiska: ’är du helt säker, vet du hur svårt det är att starta företag?’. Där har vi mycket att lära.”

Med sig i returbagaget hämtar denna unga kvinna en gnutta dynamik och optimism.

”Att jobba utomlands är ett bra sätt att hitta sig själv, se mer av världen, finna sin framtida riktning. Fler finländare borde åka utomlands, det gör en mindre fientlig mot andra kulturer.”

En annan observation är att könsbalansen i Finland är skev jämfört med Kalifornien där kvinnor verkar ha lättare att klättra upp längs karriärstegen till ledande positioner.

Djupare mening. Allt färre anställda motiveras av rent företagsekonomiska resultat, säger Cecilia Mickos som vill påverka samhället i bredare skala.

Djupare mening. Allt färre anställda motiveras av rent företagsekonomiska resultat, säger Cecilia Mickos som vill påverka samhället i bredare skala.

”Samtidigt förväntas kvinnor där ändå stanna hemma med barnen – eller är du karriärdriven så ska du betala för en barnskötare.”

I San Francisco idkade Mickos affärsutveckling, hittade nya kunder och gjorde ekonomiska prognoser. Tillsammans med några stora organisationerna förberedde BetterDoctor ett nu pågående pilotprojekt med ett heltäckande register över läkare inklusive kontaktuppgifter. Syftet är att hjälpa privatpersoner hitta rätt specialist som passar den egna försäkringen. Kopplingen är tydlig till Obamacare som har fått mycket kritik på grund av bristfälliga tekniska lösningar och föråldrade register.

”Det här är ett exempel på ett social impact-företag som strävar att hjälpa samhället”, säger Mickos, som även sysslat med scouting.

Brytningsskede. Vid yngre år var Mickos uttryckliga mål att ”inte vandra direkt i mammas och pappas fotspår” in i yrkeslivet via Hanken i Helsingfors eller Tekniska Högskolan i Otnäs.

”Mina föräldrar har aldrig försökt pusha mig. De sa ändå: ’även om du inte vet vad du vill så studera något som håller möjligheterna öppna’. I högstadiet läste jag språk och datateknik, senare började jag vid Arcada där ämnet logistik såg ut att bjuda på flest framtidsutsikter. Snart insåg jag att steget var kort till Hanken där en hel del kurser i företagsansvar ingår i logistikstudierna.”

Studielinjen som tidigare hette logistik och företagsgeografi bytte i fjol namn till logistik och samhällsansvar. Det är talande. Begreppen företags- och samhällsansvar (corporate social responsbibility, CSR) dök upp redan på 1960-talet inom miljödebatten. Det handlar om företags roll i ett större sammanhang, socialt samvete, etiskt hållbara lösningar för de anställda, miljön och samhället.

Temat var länge en sorts idealistisk sideshow som drevs på av ideella miljö- och välgörenhetsorganisationer. CSR togs inte på fullt allvar i den hårda företagsvärlden där mången såg det som oförenligt med aktieägarvärde (shareholder value), alltså maximerad avkastning. Sedan det sena 1990-talet har CSR småningom blivit alltmer mainstream.

Falsk trygghet. ”Vi har inte kommit speciellt långt i Finland inom CSR, speciellt jämfört med Storbritannien och Sverige. Kanske vi ännu lever i vår lilla bubbla med våra rena skogar och sjöar medan de stora miljö- och klimatproblemen drabbar andra. Företags- och miljöansvar har inte slagit igenom här på samma sätt ännu”, lyder Mickos bedömning.

Hon ansvarar för det interna företagsansvarsteamet på KPMG där hon även och sköter miljörapporteringen.

”Det har blivit allt vanligare med hållbarhetsrapporter. Allt fler revisionskunder har CSR-rapporter som behöver granskas.”

Nyligen bjöd Mickos mormor på en ögonöppnare gällande dagens förändring:

”Hon sa: ’Det var så mycket lättare förr i världen, man behövde bara sköta sig själv, bry sig om sin egen grej’. Många finländare vill inte tänka stort eller bry sig om världen då vi sitter här uppe i jordens hörn.”

’Ei koske Suomea’, det berör inte Finland, lydde även regeringen Katainens första reaktion på finanskrisen 2008–2009.

Samtidigt växer insikten att en global och digital realtidsvärld inte har några exklusivt lokala problem, alla utmaningar är globala eller ’glokala’.

Syriens inbördeskrig och kaos kan delvis härledas till social oro föranledd av okontrollerad urbanisering, orsakad av torka, alltså klimatförändringen.

”Vi lever inte isolerat här uppe, tvärtemot vad många finländare verkar önska sig.”mickos3

Friedmandoktrinen. Tillbaka till begreppen hållbarhet och vinst – här finns en klassisk slitning. Men är den konstgjord, närsynt? Å ena sidan finns storbolag med rena profitmotiv, å andra sidan unga bolag med en aktivistroll och uttalad etisk agenda. Var Talvivaara ursprungligen en etisk placering – helgar ändamålen (att skapa jobb) medlen (miljöhänsyn och försiktighetsprincipen)?

”Det har bevisats att företag som tar hand om sina anställda och samhället omkring skapar värde som på sikt ger inkomster. Att bara donera pengar till välgörande ändamål kanske inte höjer bolagets värde, men en rätt planerad basverksamhet förlänger företagens livslängd och höjer kundförtroendet.”

För att vara genuin ska CSR integreras i all verksamhet. Samtidigt: då bolag gör väl ifrån sig ekonomiskt och socialt ger man sällan erkännande åt CSR som koncept utan berömmer kanske HR-avdelningen, erfar Mickos.

”There is one, and only one social responsibility of business. To use its resources and engage in activities designed to increase its profits”, skrev Nobelprisvinnaren och den marknadsliberala husguden Milton Friedman i Capitalism and Freedom (1962). Han beskrev företags samhällsansvar som ett villospår, jobbskapande och investeringar i öppen och fri konkurrens ska gå före allt annat.

”Tesen är lite föråldrad. De flesta behöver mer än pengar för sitt jobb, ett djupare syfte. Arbetslivet blir alltmer värdebaserat, företag borde hjälpa sina anställda att hitta denna mening. Är du revisor så kanske din arbetsgivare kan skapa möjligheter för dig att hjälpa invandrare eller utstötta med grundkurser i bokföring eller företagande. Många vill jobba för företag som uppskattas av hela samhället, inte bara klara sig galant ekonomiskt”, säger Mickos.

Arbetsmoral och dubbelmoral. Tidigare tog brukspatroner hand om de egna anställda via sjukvård, boende och skola, vilket gav friskare, mer produktiva arbetare. Likaså attraherar ansvarsfulla bolag talang och höjer arbetsmoralen, CSR och ett gott rykte är konkurrensfördelar.

”Värdebaserat ledarskap handlar om att skapa immateriellt värde och samhörighet. Det kan kopplas till företagsansvar. Ingen scout får lön, ändå jobbar vissa frivilliga dubbelt så hårt, drivna av passion.”

Begreppet greenwashing används då företag försöker polera sitt rykte genom kosmetisk, påklistrad CSR-rapportering. Hur många företags-, miljö- och samhällsansvarsrapporter handlar om en glansig yta fyllda med tomma ord och mantran, avsedda att dölja smutsbyke bakom vackra kulisser?

”Det förekommer nog. Jag vet inte hur ofta företag faktiskt försöker dölja något ljusskyggt, eller om att man ärligt sagt inte har koll på de enheter och underleverantörer som kvaddar till det. Globala stora företag har svårt att hålla koll på alla leverantörer. Om man vill pressa priserna kan man få billiga råvaror eller leveranser vilket sen får konsekvenser för hur de anställda på fabrikerna jobbar, med mera.”

Läs hela artikeln i papperstidningen på pekplatta eller i den finlandssvenska tidskriftsajten Skriftly!

Torsten Fagerholm text
Karl Vilhjálmsson foto

Dela:

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*