Humbug trumfar hårda fakta

Subjektivitet har blivit den nya auktoriteten inom samhällsdebatten. Även vetenskapen besmittas.

De senaste 20 åren har medfört en radikal förändring av vårt sätt att ta emot och filtrera kunskap. En digital ocean av åsikter och icke-granskade fakta, kombinerade med en hektisk livsrytm innebär att kvasi-, pseudo- samt skenvetenskap vinner terräng. Det handlar om löst tyckande förklätt i skenbart vetenskaplig argumentation. Så kallat ’alternativt’ vetande tycks samtidigt influera både medicinsk vård och diettrender.

Konspirationsteorier har alltid funnits, men på webben kan alla världens foliehattar slå samman sina tjocka skallar. Medges, det kan vara underhållande att läsa horoskop, spekulera om telepatiska förmågor eller fantisera kring ufon. Faran uppstår då new age-kulturen rubbar maktstrukturen: den vetenskapliga världsbilden utmanas av subjektiva tyckare som saligt blandar ihop paranoia, intolerans och det övernaturliga med det empiriskt befästa.

Hela 43 procent av den finländska befolkningen tror på folkmedicin, alltså magiska behandlingar, enligt vetenskapsbarometern från 2013, utförd av föreningen Tieteen tiedotus ry.

Speciellt kvinnor och äldre personer är överrepresenterade bland de ’troende’. Den skeptiska motpolen representeras av unga, studerande och akademiskt utbildade.

Vetenskapen är konservativ och vägrar erbjuda enkla svar. Att arbeta enligt vetenskapens rigida metod är både tidskrävande och slitsamt. Experiment bör kunna återskapas för att minimera felslut, rätta till slagsidor och sålla bort forskningsresultat styrda av attityder.

Människan törstar efter snabba, lättgreppade och underhållande svar på frågor i vardagen och inom livsfilosofin. Då kontakt med änglar presenteras som ’lifestyle’ av etablerade mediehus har svagsintheten slutligen segrat.

Vi litar intuitivt starkare på medmänniskor och känslor än på fakta och siffror. Det ligger i den individualistiska tidsandan att den personliga upplevelsen väger tyngre än forskad kunskap. Vi plockar ihop ’fakta’ som en egen påse blandgodis, insuper en sockerfylla av fiktion.

Speciellt inom bloggosfären frodas pseudovetenskap, präglad av haltande källkritik. Det kan låta smågulligt och harmlöst att påstå att myndigheterna, medierna, samt livsmedels- och läkemedelsbolagen lever i en ohelig symbios. Men vaccinvägrare som åker snålskjuts på den generella populationen och vill äta sin kaka och samtidigt ha den kvar utgör ett reellt hot mot folkhälsan.

Enligt universitetslektor Pekka Louhiala, docent i medicinsk etik, dras en viss personlighetstyp till alternativ vård: de är besvikna på traditionell medicin och kan ha negativa personliga erfarenheter i bagaget. De lockas lätt av karismatiska auktoriteter med hoppingivande samt enkla budskap, löften och förklaringar.

Likt politisk propaganda kan revolten mot vetenskap bara bemötas med tålmodig förnuftsargumentation. Vetenskapare bör se sig själva i spegeln och våga uttrycka sig mindre försiktigt: engagera sig i en aktiv samhällelig dialog! Det är vetenskaparens ansvar att popularisera vetenskapen.

Samtidigt: Finlands position som en kunskapsbaserad, högutbildad och innovativ nation kan aldrig tas för givet. Det vore fatalt att upprepa 1990-talets misstag och skenbart deloptimera samhällsekonomin genom att skära ner i högskoleutbildningen, införa betalmur för studerande med härkomst utanför EU/ETA och därmed uppoffra framtidens möjligheter. Adress: SSS-regeringen.

Torsten Fagerholm är chefredaktör för Affärsmagasinet Forum.

Torsten Fagerholm är chefredaktör för Affärsmagasinet Forum.

Dela:

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*