Internet of energy: Med tysk förebild

Solstänkt Eftersläntrare. Finland är det enda landet i EU som saknar officiella målsättningar för solkraft. Samtidigt går Tyskland fram med blitzfahrt. Foto: Bo Ingves

Tysklands totala energiomställning utlöser både beundran och antipati. Finland verkar gå i motsatt riktning.

”Den nya energivärlden erbjuder många alternativ. Bevara ett öppet sinne, se vad andra länder gör”, säger Christian Breyer, professor i solekonomi vid Villmanstrands tekniska universitet.

Sternrapporten från 2006 mätte följderna av klimatförändringen i pengar och kallade den globala uppvärmningen det ”största marknadsmisslyckande i historien” – den fria marknaden skapar inte en samhällsekonomiskt optimal resursanvändning.

”Marknadsstrukturen leder till disruption och förstörelse i detta fall. Marknaden skulle bränna alla jordens fossila tillgångar, vilket inte är en överlevnadsstrategi. Därför behövs politiska ingrepp”, framhåller Breyer

Kina är tidigt ute: landet installerar sol- och vindkraft i massiv skala och översvämmar världsmarknaden via teknikexport.

“Vi behöver även ICT, energilagring och -överföring. ’Internet of energy’ erbjuder mängder av jobbtillfällen.”

Helomvändning. Tyskland gör en energipolitisk 180-graderssväng, ”Energiewende”, och avvecklar kärnkraften i sviterna av Fukushimakatastrofen 2011.

Miljörörelsen har drivit för en omställning sedan 1980-talet, och vid millennieskiftet satte Gerhard Schröder och miljöpartisten Joschka Fischer siktet på att ersätta kärn- och fossilkraften med förnybart: vind-, sol-, biomassa- och vattenkraft samt geotermisk energi.

Samtidigt som Tyskland vill säkerställa sin framtid som teknikexporterande ingenjörsland bygger Finland nya kärnkraftverk och skär ned stödet för vindkraft, beklagar Breyer.

Chock. Energiewende, som inkluderar subventioner för sol- och vindkraft, blev en chock för Finland som sett Tyskland som en rollmodell eftersom man delar ett starkt fokus på teknik och basindustri.

”Först behövs en social debatt, vilket kräver information. I Finland saknas transparens: vilka fakta bygger energipolitiken på? Vilka är grundantagandena, vad kostar olika energislag? Det är svårt för samhället att diskutera, att överväga alternativ”, noterar Breyer i jämförelse med sitt hemland.

Tack vare stigande efterfrågan på fotovoltaiska solkraftverk rasar priset, medan kostnaderna för kärnkraft ökar, dels till följd av skärpta säkerhetskrav, som visade sig nödvändiga efter Fukushima.

”Stora energibolag missade den fundamentala förändringen som skedde under de senaste 10 åren. Ännu för 5-10 år sedan investerade många energibolag i kolkraftverk, investeringar som nu har strandat.”

Före lite, för sent. Tyska energijätten Eon genomgår en omstrukturering där de fossila tillgångarna placeras i en så kallad ’skräpbank’ som inkluderar kärnkraft.

“Vi är de första som drar bestämda slutsatser ur skiftet i energivärlden. Andra bolag måste fokusera på endera världen [förnybart eller fossilt] ifall de vill nå framgång”, sade Eons vd Johannes Teyssen i november i fjol.

Peter Terium, vd för tyska RWE som har Europas största CO2-utsläpp, har medgett att bolaget var för sent ute med att satsa på sol- och vindkraft, men utpekar ett ”orättvist marknadsläge”. Stöd för förnybart sägs ha försatt industrin i kris alltmedan elpriserna har sjunkit som en sten sedan 2010.

Breyer analys är kylig. Dels får fossila producenter indirekta stöd som vida överskrider subventionerna för förnybart, såväl absolut som relativt.

”Sanningen är att de stora energibolagen inte tidigare såg tillräckligt stor kapitalavkastning i sol och vind. Idag hade sådana tillgångar gett stabila kassaflöden. Det är som med alla andra industrier: om du inte anpassar dig till nya realiteter så fasas du ut. Den som slutar springa i en snabbt föränderlig industri gör bankrutt tio år senare.”

Lång horisont. Produktlivscykeln för energibranschen är flera årtionden lång.

”Dessa bolag växte upp i monopoltider, de är inte ännu vana med reell konkurrens, att vara innovativ med nya produkter och affärsmodeller, och att lyssna mycket noga på vad kunden önskar sig.”

Breyer talar varmt om ’prosumenter’, producerande konsumenter med egna solpaneler på taket. Men den offentliga uppbackningen i Finland förblir svag.

”Ur teknisk synvinkel har Finland förutsättningar, men vi håller på att missa tillfället. Rentav Polen, som är ytterst koldominerat land, stöder numera installation av solpaneler. Då hajade jag till.”

Torsten Fagerholm text

Dela:

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*