Krigets första offer

Inget är fruktansvärt förutom själva fruktan. Låt oss inte springa terrorns ärenden.

Nil terribile nisi ipse timor, skrev den engelske filosofen och statsmannen Francis Bacon 1623. Orden parafraserades av Franklin D. Roosevelt då han svors in som USA:s 32:a president i mars 1933, i ett försök att ingjuta hopp i en nation som befann sig i nattsvart ekonomisk kris: ”… the only thing we have to fear is fear itself – nameless, unreasoning, unjustified terror which paralyzes needed efforts …”

Då vi är rädda avstår vi gärna från våra rättigheter. Det fick vi bittert erfara vid 9/11. Går vi i samma fälla nu efter den 13:e november i Paris?

I paranoian i sviten av 11.9.2001 antog USA:s kongress Patriot Act, en samling lagändringar som inskränkte privatlivet. Medborgarorganisationer som Electronic Frontier Foundation (EFF) och Electronic Privacy Information Center (EPIC) slog larm, men myndigheterna fick sin fullmakt in blanko. Snöbollen sattes i rullning.

Tolv år senare avslöjade Edward Snowden en mastodontisk övervakningsapparat som inte bara kränker individens rättigheter. NSA har även avlyssnat ”terrorister” som Angela Merkel och övriga statschefer, FN, EU-parlamentet, ambassader och rivaler till amerikanska företag. Makt korrumperar, och absolut makt korrumperar absolut. Övervakningen tenderar, liksom byråkratin, att svälla ut och driva egna intressen.

Medlemmar av och medlöpare till den så kallade Islamiska staten, IS, använder sofistikerad IT och kryptering för att sprida propaganda, planera, koordinera och utföra infernaliska tilltag. Det är paradoxalt, eftersom den strikt fundamentalistiska sunniislamska wahhabismen protesterar mot nymodigheter. Underrättelse-tjänsterna står ofta handfallna, medan dödskulten flyger under radarn och lämnar ytterst få spår.

För tio år sedan kunde säkerhetsmyndigheter förlita sig på telefonavlyssning och fysisk övervakning. Den 28 oktober 2014 medgav Andrew Parker, generaldirektör för brittiska säkerhetsunderrättelsetjänsten MI5, att det är omöjligt att ”stävja den tekniska förändringens tidvatten”. Trots signalspanarnas formidabla resurser inom den digitala kapprustningen, så lyckas fega jihadister dölja sig i skuggorna. Myndigheterna tvingas leta efter osynliga, krypterade nålar i ett kosmos av höstackar, och kan inte fånga dem alla. Mängden data är för stor och krypteringen för stark.

För Finlands del utreder tre arbetsgrupper civil och militär spaning, samt eventuella grundlagsändringar, fram till slutet av 2016. Ordförandena för Riksdagens kommunikationsutskott (Ari Jalonen, Sannf.), försvarsutskott (Ilkka Kanerva, Saml) samt utrikesutskott (Antti Kaikkonen, C) stöder beredningen. Grundlagsutskottets Annika Lapintie (V) har uttryckt sig mindre ivrigt.

Det är en rätt trivial teknisk utmaning att samla in massvis av kommunikationsdata, även om det strider mot grundlagen. Kapacitet att analysera dessa oceaner av data kräver däremot extremt dyra superdatorer, som ligger utom räckhåll för Finland.

Ett av terroristernas huvudsakliga mål är att få det öppna samhället att lamslås av rädsla och därmed implodera. Om makthavarna övervakar och misstänkliggör alla och envar, hotar demokratin mutera till en icke-liberal antidemokrati som dessutom har totalitär potential i fall av ett regimskifte.

Ett steg mot en polisstat vore en seger för terrorismen. Att avstå från rätten till privatliv eftersom man ”inte har något att dölja”, vore som att avstå från sin yttrandefrihet eftersom man inte har något att säga. 

Torsten Fagerholm är chefredaktör för Affärsmagasinet Forum.

Torsten Fagerholm är chefredaktör för Affärsmagasinet Forum.

Dela:

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*