Läge för attack

När ekonomin backar finns det många saker ett företag kan göra för att stärka konkurrenskraften. Accentures vd Frank Korsström säger att en lågkonjunktur ger möjlighet att genomföra projekt som det annars inte finns tid för.

Som vd för Accenture i Finland och Norden är Frank Korsström en av de första som märker när stämningen förändras inom näringslivet. Accenture levererar konsulttjänster som täcker en stor del av företagens behov, bland annat inom IT, utlokalisering och management-konsultering. Konsulteringen sker på många olika nivåer vilket ger Korsström en djup inblick i hur kundföretagen ser på framtiden.

Den ekonomiska och politiska osäkerheten är exceptionellt stor i dag på grund av den skuldkris som tynger euroländerna. Företagen tvingas därför förbereda sig på en ny recession och i varje beslut måste risken för en ekonomisk kris beaktas.

”Det är uppenbart att västvärlden levt över sina tillgångar i ett läge där dess konkurrenskraft inte längre räcker till i ett globalt perspektiv. Man måste nu dra åt svångremmen, se fördomsfritt på strukturella lösningar och förbereda sig för en period med en i bästa fall betydligt långsammare tillväxt än vad som förutspåddes ännu för några månader sedan”, säger Korsström.

Inom management-konsultering finns det enligt Korsström en efterfrågan på tjänster både under hög- och lågkonjunkturer. När läget är kärvt och marknaden krymper behöver företagsledningen ofta hjälp för att identifiera de åtgärder som behöver vidtas.

Frank Korsström konstaterar att det finns många saker som kan göras på en nedåtgående marknad.

”Under en recession kan man med fördel till exempel titta på mer aggressiva strukturlösningar inklusive förvärv, se över sin egen operativa modell och genomföra sådana stora omorganisations- och IT-projekt som den egna organisationen har svårt att klara av under en tillväxtcykel. Framgångsrika företag kan gasa och bromsa samtidigt.”

Ur ledarskapssynpunkt är den svåraste situationen när marknaden står stilla och det inte går att skönja några tecken på vare sig uppgång eller avmattning. Stora satsningar på att bygga ut produktionskapaciteten kan bli en belastning om konjunkturen vänder neråt. En återhållsam investeringstakt begränsar däremot företagets möjligheter att växa om efterfrågan börjar öka snabbare än förväntat.

 

Hantera information. Metoderna att samla information och förmågan att dra slutsatser är avgörande för ett företags framgång. Frank Korsström konstaterar att det inte finns någon viss specifik modell som till exempel toppcheferna följer för att hantera och processera information om det egna företaget, branschen och det omgivande samhället.

”Som företagsledare måste du vara paranoid. Det gäller att hålla örat mot marken och prata med kunder, leverantörer och personalen”, säger han.

När tiderna är tuffa och osäkerheten är stor, är förväntningarna ofta enorma på att vd:n ska leverera knivskarpa analyser och utan att tveka slå fast i vilken riktning bolaget ska gå. Detta sätter hård press på många företagsledare.

En ledare har en begränsad mängd verktyg för att processera information och fatta beslut i tider då osäkerheten är stor. Det som en vd enligt Korsström kan göra är att föra en möjligast öppen dialog i den egna ledningsgruppen för att samla och analysera den information som finns till förfogande.

Frank Korsström konstaterar att många chefer är mycket ensamma när de fattar stora och avgörande beslut. Det innebär ofta en stor personlig påfrestning att ta viktiga beslut under tidspress och med bristfällig information. Risken att beslutet är felaktigt ökar också om tillgången till information är begränsad. Förmågan att ta till sig information varierar även.

”Att lyssna är faktiskt förvånansvärt svårt för många högt uppsatta direktörer”, säger han.

Antalet medlemmar i ledningsgruppen kan bli stort i företag där verksamheten är strukturerad enligt en matrisorganisation. Det leder ofta till att vd:n samlar några personer kring sig till en så kallad inre ledningsgrupp. En person som vanligtvis ingår i den gruppen är ekonomidirektören som kan ge den ekonomiska information som behövs för beslutsfattandet.

”Det som en vd kan åstadkomma själv är att placera rätt människor på rätt plats för att förverkliga den strategi som bolaget har valt.”

 

Proffsigare styrelser. Styrelsearbetet i finländska företag har kritiserats för bristfällig kompetens, alltför få kvinnliga medlemmar och för att samma personer sitter i varandras styrelser. I många entreprenörsdrivna medelstora bolag har styrelsen enbart en symbolisk roll eftersom vd:n, som ofta är ägare, själv fattar alla centrala beslut. I mindre bolag finns det stora variationer i nivån på styrelsearbetet.

Frank Korsström anser att styrelsearbetet i Finland håller på att professionaliseras. En orsak är att styrelsemedlemmarnas personliga ansvar har ökat på grund av en skärpt lagstiftning. Men även medvetenheten om styrelsearbetets betydelse för företagets framgång har ökat.

”Styrelsens sammansättning är viktig. Det behövs en kombination av kunnande inom de områden som är viktiga för företaget. Dessutom krävs det en tillräcklig geografisk spridning som återspeglar de områden där bolaget är närvarande”, säger Korsström.

HR-avdelningen, som ansvarar för personalfrågor, får enligt Frank Korsström en allt viktigare roll inom företagen. De flesta företag blir i allt större utsträckning kunskapsföretag där framgången är beroende av vilken typ av talanger som arbetar på företaget.

De finländska verkstadsföretagen är exempel på den förändring som pågår inom industrin. Bolag som Metso, Wärtsilä och Kone har sina rötter i det finländska ingenjörskunnandet och produktionen i hemlandet. I dag består en stor del av verksamheten av servicearbete runt om i världen. Pionjären inom detta område är Kone, som tidigt byggde ut sin serviceverksamhet för att kunna underhålla de hissar och rulltrappor som bolaget sålde världen över. Bland andra Wärtsilä och Metso har anammat detta framgångskoncept.

Konecranes har drivit denna utveckling mycket långt i och med att en stor del av servicearbetet riktar sig mot kranar som tillverkas av konkurrerande bolag.

När verksamheten blir global spelar HR-funktionen en viktig roll för framgången. I Finland känner de flesta till de största inhemska industribolagen, men när de började etablera sig utomlands var de okända för de flesta i utlandet.

”Det krävs mycket av HR-funktionen för att bygga upp en identitet bland de anställda i utlandet. Dessutom måste bolaget skapa karriärvägar som är anpassade till förhållandena i varje enskilt land”, säger Korsström.

 

Sämre konkurrenskraft. Frank Korsström konstaterar att de skuldtyngda västländerna har förlorat mycket i konkurrenskraft på ett globalt plan. Detta gäller även Finland. Ett orosmoment är det faktum att inga stora investeringar har gjorts i den finska industrin på en lång tid.

Korsström konstaterar att Finland inte har förutsättningar att klara sig i priskonkurrensen på den globala marknaden. Det som krävs är att industrin står på tre ben: en kostnadseffektiv produktion, en högtstående teknologi och en knivskarp kundorientering. Serviceverksamheten kommer att ha en stor betydelse även i framtiden.

”Produktpriset på till exempel ett flygplan är cirka 8 procent av den sammanlagda kostnaden under produktens hela livslängd”, säger Frank Korsström.

 

Ökar i Finland och utlandet. En växande del av de uppdrag som Accenture utför åt sina kunder i Finland görs utomlands. Indien har kallats ’världens back office’ eftersom många företag har utlokaliserat programmeringsarbete till Indien. Accenture etablerade sig i Indien 1987 och har i dag sammanlagt 75 000 anställda i landet.

För Finlands del började andelen arbete som utförs av Accentures anställda i utlandet öka för 5–10 år sedan. Samtidigt som mängden arbete som utlokaliserats till utlandet har ökat, har Accentures personalstyrka i Finland vuxit från 800 till 1 300 personer. Dessutom har Accenture i oktober tagit över cirka 1 200 anställda från Nokia.

”Accenture fördubblade sin omsättning i Finland på cirka tre år. Det var möjligt tack vare att vi kunnat nå skalfördelar genom att utlokalisera en del av arbetsuppgifterna”, säger Frank Korsström.

Mängden arbete som utförs i utlandet varierar beroende på vilken typ av uppdrag det handlar om. I vissa fall kan upp till 90 procent av arbetet utföras av till exempel programmerare i Indien. I snitt är denna ’off shoring’-procent 63.

Korsström konstaterar att de kunder som hyser tvivel om kvaliteten på arbetet som utförs av Accentures personal i låglöneländer i regel ändrar åsikt efter att de själva besökt produktionsanläggningarna.

”De människor som jag har mött i Indien, Kina och Sydkorea känner en glöd för sitt jobb. Ambitionsnivån är hög kombinerat med djup kompetens”, säger han.

Accentures styrka ligger enligt Korsström i kombinationen av management konsultering och det tekniska genomförandet. Accentures tjänster omfattar allting från konsultering på vd- och styrelsenivå till systemintegration och utlokalisering av IT och andra affärsprocesser.

”Vi försöker undvika besserwisser-konsultering där man lämnar en rapport på bordet och säger adjö.”

 

Samarbete med Nokia. Accenture kom under våren 2011 överens med Nokia om att erbjuda stöd- och utvecklingstjänster för Nokias operativsystem Symbian fram till slutet av 2016. I praktiken betyder det att 2 300 anställda flyttar från Nokia till Accenture. Av dessa jobbar 1 200 i Finland.

Orsaken till arrangemanget är Nokias beslut att ta i bruk Microsofts operativsystem Windows Phone och på sikt överge det egna operativsystemet Symbian.

”För oss är det ett bra läge att få in ett ökat mobilt kunnande”, säger Korsström.

En stor del av de anställda som flyttar från Nokia till Accenture arbetar med utveckling av Symbian, men enligt Korsström finns det en hel del övrig kompetens bland den berörda personalen. De flesta kommer att arbeta direkt för Accenture, men en del anställs av Avanade. Det är ett bolag som ägs gemensamt av Accenture och Microsoft.

Frank Korsström bedömer att samarbetet med Nokia kommer att ha stor betydelse för Accenture. Förutom personaltillskottet och Symbian-utvecklingen får Accenture en roll i utvecklingen av Nokias produkter som baseras på Microsofts operativsystem Windows Phone.

”Det ger ett lyft för Accenture att kunna vara med och bygga upp det tredje ekosysemtet som konkurrerar med Apples iOS och Googles Android-operativsystem för mobila apparater”, säger Korsström.

Accenture kommer att omskola en del av personalen som flyttar från Nokia till att också behärska utveckling av Windows Phone och övriga mobila applikationer.

Accenture fördjupar även samarbetet med Microsoft inom tjänster och produkter för företag, bland annat inom produkter för kundadministrationssystem (CRM) och affärssystem (ERP).

 

Mobil tillväxt. Korsström förutspår en enorm tillväxt inom mobilteknologin. Antalet mobiltelefoner, surfplattor och överförda datamängder fortsätter att öka explosionsartat på konsumentsidan i takt med förbättrad teknologi och bättre tillgång till mobiltelefoni i utvecklingsländerna.

Kommunikationen mellan olika apparater ökar dessutom ständigt. Allt fler maskiner är utrustade med teknik som automatiskt sänder ett meddelande till en serviceenhet om det uppstår en störning. Det handlar om så kallad ’embedded software’, alltså mjukvara som är inbyggd i den elektroniska utrustningen i till exempel industrirobotar och fordon.

”Mobilteknologin är relevant i alla branscher och i samtliga av Accentures produkter”, säger Korsström.

Dela:

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*