Många bollar i luften. Sofi Weckman är expert på användarupplevelse, ett område som kombinerar människa, teknik och business.

Sofi Weckman trivs bäst då hon har många bollar i luften. Som junior gällde det bokstavligt då hon spelade tennis på FM-nivå. I dag jonglerar hon i den digitala världen. 

Weckman är expert på användarupplevelse (på engelska user experience, UX). Hon är en tolk som för samman den som använder en digital tjänst, den som erbjuder tjänsten och den som planerar tjänsten. Tidigare var hon UX-specialist, nu jobbar hon med marknadsföring och hon har även jobbat med försäljning.

Användarupplevelse utgår som namnet säger från användaren. Det gäller att förstå användarens behov och beteenden för att kunna skapa tjänster och appar som folk vill använda, oberoende om det gäller en banks mobila applikation, en myndighets blanketter på webbsidan eller ett spel. En UX-specialist måste också ha en diger förståelse för tekniken för att kunna vara med och ta fram så bra digitala produkter som möjligt.

Det är kombinationen av människa, teknik och business som fascinerar Weckman.

Full koll på bollen. Tennis lärde henne bollkontroll och schack lärde henne strategiskt tänkande. I dag jonglerar Sofi Weckman i den digitala världen där hon är specialist på användarupplevelse som för samman användare, utvecklare och tjänsteproducenter.

Från Uleåborg till Helsingfors. Sofi Weckman är uppvuxen i Uleåborg. Favoritämnena i skolan var matematik och fysik, och det var självklart att studierna skulle tangera dessa. Valet föll på Tekniska högskolan, nuvarande Aalto-universitetet, eftersom möjligheterna att studera på svenska var bättre i Otnäs än vid Uleåborgs universitet.

Ämnet blev informationsnätverk, där användarupplevelse är en inriktning.

”Det är ett mångsidigt program som kombinerar människa, teknik, business och design. Man får jobba med alla delar – man är nära kunden eller slutanvändaren men jobbar också tätt ihop med tekniksidan och affärs­verksamheten.”

Till studierna hörde en hel del produktionsekonomi och IT, och Weckman fördjupade sig dessutom i användbarhet på usability school som var ett gemensamt biämne för studerande från Tekniska Högskolan, Konstindustriella högskolan och Helsingfors universitet.

Kombinerar psykologi och teknik. Vill man förstå sig på användarupplevelser behövs en förståelse för användaren, alltså människan. Dels behöver man veta hur användarens  vardag ser ut, dels förstå hur människor beter sig i olika situationer och sammanhang på nätet.

”Om man designar och utvecklar en digital tjänst eller IT-system utan att ta med användarna kan resultatet i värsta fall i slut­ändan bli sådant att användaren inte kan använda tjänsten eller inte alls gillar den.”

Arbetet med en app inleds med att undersöka vilka motiv och behov användarna har och i vilka situationer och i vilken miljö de skulle använda den kommande tjänsten.

Om det är en tjänst som ska användas på vägen hem från jobbet är det bäst att utgå från en app för mobilen eller pekplattan som kan användas i en stökig miljö med mycket bakgrundsljud och där man klarar sig med en hand, eftersom den andra handen kanske används för att hålla i sig i en krängande buss eller smockfull metro.

Är det däremot en tjänst som används för att utföra avancerade uppgifter på jobbet kan utvecklaren utgå från att användaren har mera tid att i lugn och ro koncentrera sig på komplexa uppgifter, och då passar det ofta bättre med en tjänst som används på bordsdator.

I princip kan vem som helst testa en app och säga om hen tycker att den fungerar eller inte och lista vilka skeden som är krångliga och vad som löper smidigt. Det som experten på användar­upplevelser kan bidra med, förutom analys av orsakerna till problemen, är också konkreta förbättringsförslag på hur man tekniskt kan lösa de situationer som upplevs besvärliga. En UX-specialist behöver därför förstå vad som tekniskt är möjligt att göra på en webbsida eller i en app, och vilka konsekvenser olika lösningar har för användaren.

Allt är kod. I framtiden kommer en ännu större del av företagen att vara mer eller mindre IT-företag, säger Sofi Weckman.

Studiepolitik och idrottspolitik. Sedan Sofi Weckman blev färdig med sina studier har hon jobbat med användarupplevelser. Först gjorde hon användbarhetsundersökningar för företaget Adage. Teknologi- och designföretaget Eficode köpte upp Adage 2017, och sedan dess har Weckman jobbat för Eficode. På Eficode har hon gått från att vara UX-specialist till att jobba med försäljning och marknadsföring, och sedan oktober är hon chef för företagets marknadsföring.

Under studie­tiden var Sofi Weckman aktiv inom såväl studiepolitiken som idrotts­politiken. Hon jobbade ett år heltid på Studerandenas idrottsförbunds styrelse (Opiskelijoiden liikuntaliitto, OLL) och tre år i Samlingspartiets studerandeförbund Tuhatkuntas styrelse och som vice ordförande. Hon har också jobbat i riksdagen som medarbetare för Leena Harkimo och Outi Mäkelä. Dessutom gjorde hon sitt diplomarbete för riks­dagen där hon undersökte hur riksdagsledamöter och assistenter använder datateknik som hjälp i sitt parlamentsarbete.

Eget testlaboratorium. En stor del av användar­undersökningarna på Eficode görs med riktiga användare.

”Vi sitter ner i allt mellan en kvart och två timmar med en användare, låter dem testa olika tjänster eller serviceformer och går igenom hurdana utmaningar de möter, vad de förstår och inte förstår och vilka problem de stöter på”, berättar Weckman.

Rätt ofta står det som användaren säger i kontrast med det som specialisten observerar att händer. Användaren kanske säger att allt fungerade smärtfritt, medan UX-experten märker att något i processen gick helt fel.

Eficodes tio användarupplevelsespecialister som ansvarar för användarundersökningarna har en varierande bakgrund, till teamet hör såväl psykologer och kognitionsvetare som ingenjörer. Testen görs som kvalitativa undersökningar där det ofta räcker att så få som fem–tio testpersoner deltar.

Användarundersökningarna utförs på Eficodes huvudkontor där det finns en modern UX-studio. Då testpersonen testar en digital tjänst eller produkt filmar kameror vad som händer på mobilskärmen, pekplattan eller datorn och hur personen klickar sig fram i programmen. Samtidigt filmas personens prat, miner och gester. Detta material streamas till grannrummet eller vid behov till kundens kontor, så att kunden kan följa med vad som händer och genast ta till sig feedback. Ibland används även ögonrörelsekamera.

Heidi Furu text

Karl Vilhjálmsson foto

Läs hela artikeln i papperstidningen eller i den finlandssvenska tidskriftsajten Paperini!

Dela:

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*