Tvåfaldiga Nobelpristagaren Marie Curie är en av vetenskapshistoriens mest hyllade personer, både för sin briljans som forskare och för sin kamp mot oddsen utanför labbet. I nya filmen Radioactive tar hon strid mot samtidens trångsynthet.

Få forskare har en sådan lyskraft som Marie Sklodowska-Curie. Fortfarande 86 år efter hennes död uppfattas hon som en viktig förgrundsgestalt på många plan. Genom åren har hennes livsöde berättats i en rad filmer och böcker. Den nu aktuella filmen baserar sig på Lauren Redniss roman Radioactive: Marie and Pierre Curie, a Tale of Love and Fallout från 2010.

”Hon är en av de Nobelpristagare som alltid väcker ett stort intresse i våra utställningar. Det beror dels på att hon som pionjär inom forskningen gjorde revolutionerande upptäckter och dels på att hon lyckades ta sig fram som utländsk ung kvinna i det konservativa vetenskapssamhälle som rådde i Frankrike i slutet av 1800-talet”, förklarar Ulf Larsson, intendent på Nobelprismuseet i Stockholm.

Första kvinnan. I ett citat i filmen Radioactive säger Rosamund Pike, i rollen som Marie Curie, att vetenskapen är inne i en förändring och samma personer som nu driver den trodde nyligen att jorden var platt och syftar på katolska kyrkan.

”Hon var verksam i en brytpunkt när man inom den klassiska fysiken trodde att man upptäckt allt, det var bara att mäta upp och beräkna. Så kommer hon med helt nya begrepp och frågeställningar. Det väckte irritation i konservativa kretsar”, säger Larsson.

Johan Svenlin text

Läs hela artikeln i papperstidningen.

Dela: