Gröna obligationer har de senaste åren pekats ut av ett flertal institutioner som en möjlighet att få fram kapital som kan finansiera satsningar som bidrar till en mer hållbar utveckling. Nu rapporterar flera aktörer om svårigheter att få tag på tillräckligt många gröna projekt till de populära obligationerna.

För att målen från klimatmötet i Paris ska uppnås, det vill säga att temperaturökningen hålls till under två grader, kommer det att krävas enorma investeringar i teknik och lösningar som minskar både användningen av fossila bränslen och de höga koldioxid­utsläpp som förbränningen av dem medför. Exempelvis behöver investeringarna i förnybar energi öka årligen med 60 procent fram till 2040 enligt beräkningar från forskningsorganisationen Bloomberg New Energy Finance (Bloomberg NEF).

Än så länge utgör marknaden för gröna obligationer, där kapitalet viks åt hållbara projekt, endast 0,2 procent av världens obligationsmarknad enligt den svenska regerings­utredningen ”Att främja marknaden för gröna obligationer”. Men den har, enligt samma utredning, växt exponentiellt de senaste tio åren från ingenting till närmare 300 miljarder dollar på den globala marknaden. Allt fler emittenter börjar nu rapportera om att utbudet är för litet för att möta den ökade efterfrågan från främst försäkrings- och pensionsbolag.

En av dem är det finländska finansinstitutet Kommunfinans (Kuntarahoitus, eller MuniFin som de kallas på den internationella kapitalmarknaden). De belånar den finska offentliga sektorn och började som första emittent i Finland lansera gröna obligationer 2016. Redan 2017, när en av deras obligationer lanserades till ett värde av 500 miljoner euro, blev den det mest populära räntepappret någonsin hos dem och övertecknades sexfalt inom en timme.

Lägre marginal för de gröna lånen. Enligt Joakim Holmström, chef för kapitalmarknader på MuniFin, startade de första diskussionerna om gröna obligationer hos dem runt 2009–2010 då Världsbanken hade lanserat den första obligationen och då fler och fler investerare började efterfråga mer gröna och transparenta investeringar.

”Vi visste hela tiden att vår verksamhet mötte kraven som investerarna hade, många av våra låntagare jobbade redan med miljövänliga projekt. Så vi satte oss ner och skapade ett regelverk och ett ramverk för vad vi ville fokusera på”, säger Holmström.

Valet föll på förnybar energi, hållbara byggnader, offentlig transport, vatten- och avfallshantering och energieffektiviseringar. När de sedan började emittera gröna obligationer valde de att ge låntagarna lägre marginal för de gröna lånen. Ju grönare projekt, desto lägre marginal i lånen.

”Dels för att vi ville sporra våra kunder till gröna investeringsbeslut men också för att de får mer jobb i och med återrapporteringen. De behöver rapportera hur investeringarna har påverkat miljön vilket ger dem mer jobb.”

Enligt Holmström har utvecklingen inom grön finansiering gått otroligt snabbt.

”Vi ligger lite efter utvecklingen i Sverige men fler och fler projekt startas här nu. Finska staten har klara mål för att bli koldioxid­neutral och kommunerna har en stor roll i detta. För oss var det ett jättebra beslut att börja bevilja gröna lån till våra kunder och vi har en stor efterfrågan på dem. På två och ett halvt år har vi fått nästan en miljard euro i låne­portföljen för gröna projekt.”

Nästan 60 procent av portföljen består av satsningar inom kollektivtrafik i form av utvidgad tunnelbana i Helsingforsregionen, mer spårvagnstrafik och elektriska bussar. På andra plats kommer investeringar i hållbara byggnader.

”Vi skulle gärna se mer av förnybar energi, som sol- och vindkraft, men vi har svårt att komma åt sådana projekt här i Finland eftersom många av projekten utförs av privata sektorn och vi kan enbart belåna den offentliga sektorn”, förklarar Holmström.

Jennie Krook  text

Läs hela artikeln i papperstidningen.

Dela: