Mekongdeltat rustar sig för klimatförändringen

En dryg femtedel av Vietnams närmare 100 miljoner invånare bor i Mekongdeltat och utvecklingsbehoven är stora. På senare år har flodens växlingar varit kraftigare och orsakat flera katastrofsituationer.

Den värsta torkan i mannaminne har, i skuggan av coronakrisen, drabbat södra Vietnam. Mekongdeltat står normalt för hälften av Vietnams risskördar, men nu hotas regionens matproduktion och biologiska mångfald av klimatförändring och reglerande vattenkraftverk.

I mars utlyste Vietnam katastroftillstånd i fem distrikt längs Mekongfloden. Extrema väderförhållanden hade orsakat akut sötvattenbrist för hundratusentals hushåll. Bevattningssystem kunde köras på endast en femtedel av sin normala kapacitet och saltvatten hade trängt in och förstört tiotusentals hektar av risfält och odlingsmark för fruktträd.

Katastrofen var inte helt oväntad, eftersom det under de senaste åren, i synnerhet sedan 2016, har blivit allt tydligare för de 60 miljoner människor som bor längs Mekong att flodens rytmväxlingar har rubbats.

”Klimatförändringens konsekvenser blir starkare och befolkningen längs Mekongfloden tvingas anpassa sig till nya villkor. Ett konkret exempel är att de numera får de räkna med två skördar ris per säsong i stället för tre, som tidigare”, säger Kari Mikkonen vd på Paikkatietokonsultit.

Mekongdeltats byar har fått växande intäkter från turister som kommer i minibussar på dagsutflykter från Ho Chi Minh-staden.

Han har anlitats som datainfrastrukturkonsult av Världsbanken och Vietnams regering i projektet The Mekong Delta Integrated Climate Resilience and Sustainable Livelihoods Project for Vietnam. Projektet har en budget på 350 miljoner euro och totalt har Världsbanken mobiliserat drygt en och halv miljard euro sedan 2015 för att förbättra förhållandena i Mekongdeltat.

Mekongfloden flyter genom Kina, Myanmar, Laos, Thailand, Kambodja för att till sist nå Vietnam, där den spretar ut sig i ett delta innan den flyter ut i Sydkinesiska havet. Flödena påverkas också av de vattenkraftanläggningar som finns uppströms. Tidigare i år bestämde Kambodja att lägga sina planerade vattenkraftverk på is, efter stark lobbying från miljöorganisationer och grannlandet Vietnam, men Mekong flyter redan genom elva kinesiska dammar och vattenkraftverk i Yunnandistriktet innan den tar sig vidare söderut. Hittills har Kina vägrat ge ut data om hur mycket vatten som magasineras. Officiellt hävdar landet att vattenkraftanläggningarna hjälper Mekong att behålla sin gamla rytm, men enligt Nasas bolag Eyes on Earth orsakades de rekordlåga vattennivåerna 2019 av att stora volymer vatten magasinerades vid kinesiska vattenkraftverk.

”Kinas påstående om att deras vattenkraftverk inte bidrog till torkan 2019 får inget stöd av data. Antingen ljuger Pekingregimen eller så ljuger vattenkraftsdirektörerna för Pekingregimen. Någonstans är det någon som inte säger sanningen”, sade Alan Basist, vd på Eyes on Earth, till vietnamesiska medier i april.

Johan Svenlin text och foto

Läs hela artikeln i papperstidningen.

Dela:

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*