De rika har mer som behöver försvaras, därför bör de betala mer i skatt. Klokskapen 1670 från Lunds universitets förste professor i ekonomi, Samuel von Pufendorf  lever vidare än idag. Han hade flytt undan religionens inflytande över vetenskapen i Tyskland.

Kunskapen flödade på det seminarium i fredags om äldre nationalekonomer i Lund som professor Lars Jonung hade arrangerat som en del i Universitetets pågående 350-årsjubileum.

Karl XI:s förmyndarregeringen uppfyllde löftet från Karls X Gustav om att inrätta et universitet i Lund, dokumenten undertecknades i december 1666 men undervisningen kom igång först två år senare, därför pågår firandet 1666-68.

Den lysande stjärnan bland alla professorer i ekonomi genom århundrandena är Knut Wicksell 1851-1926. Han var en radikal liberal, republikan, antimilitarist, vägrade gifta sig och levde sambo som ren protest – hamnade i fängelse 1909 för att han ”gäckade Guds ord”. Men Wicksell blev senare ofta engagerad av olika regeringar, hans penningteori har påverkat ett stort antal av de senaste hundra årens ledande nationalekonomer även utanför Sverige.

Jag var med också på 300-årsjubileet 1968 då utbildningsminister Olof Palme (S) iklädd frack på natten tog en paus i middagen och infann sig bland demonstrerande vänsterstudenter. Inför planerna på ett ekonomiskt forskningsinstitut stött av näringslivet utlovade Palme då att det skulle vara fortsatt klar åtskillnad mellan akademin och näringslivet.

Ingenting av det löftet finns kvar idag. Det anses självklart med intimt samarbete, många professorer har lönande extraknäck åt företag och organisationer, hedersdoktoraten flödar som tack för näringslivets donationer.

Redan på 1600-talet var professorer i ekonomi privata näringsidkare, ofta en förutsättning att de skulle kunna försörja sig. Det bestående intrycket av föredragsserien är påminnelsen om hur mycket vetenskaparna ändå visste förr i tiden.

div{float:left;margin-right:10px;}

div.wpmrec2x div.u > div:nth-child(3n){margin-right:0px;}

]]>