Nej, Einstein sa aldrig så

Felcitat. Så kallade guruer inom positivt tänkande säljer gärna myten att vi bara utnyttjar cirka tio procent av vår hjärna. Påståendet kan spåras till ett felcitat i en storsäljande självhjälpsguide från 1936.

Är det en tiondel av de små grå som jobbar medan resten av hjärnsubstansen ligger i hängmattan?

Tesen ovan har ofta felaktigt tillskrivits Albert Einstein. Tanken är kittlande, men påståendet är helt taget ur luften. Vi människor vill gärna tro att vi har potential att utvecklas till bättre och smartare versioner av oss själva. Det skapar en marknad för ’guruer’ inom positivt tänkande som ska lära oss att utnyttja vår så kall­ade ”fulla potential”. Likaså bygger många reklambudskap på undertonen att vi kan utnyttja en större del av vår kapacitet ifall vi köper ’rätt’ produkter och tjänster.

Harvard-psykologen William James skrev på 1890-talet att människor bara uppfyller ”en bråkdel” av sin mentala potential. Idén förvanskades och spreds vidare av författaren Lowell Thomas i ett förord till den storsäljande självhjälpsguiden How to Win Friends and Influence People från 1936.

Myten om en underutnyttjad hjärnkapacitet avfärdas som skrattretande i Scientific American av neurologen Barry Gordon vid Johns Hopkins School of Medicine i Balti­more. Folk ser sina egna brister som bevis på förekomsten av förmodat outnyttjade gråa celler, konstaterar Gordon.

Inga genvägar. I Luc Bessons action-thriller Lucy från 2014 spinner Hollywood vidare på denna urbana legend och låter Scarlett Johanssons huvudrollskaraktär nå sin hjärnas ”100-procentiga kapacitet”. Dessvärre blir hon allt mindre empatisk och mer robot­aktig i takt med växande intelligens.

I vår allra första tillvaro som spädbarn bildas fler hjärnceller än vi behöver, och de överflödiga försvinner. Neuroner och synapser måste aktiveras för att inte förtvina. Hjärnan är ändå i ständig aktivitet, både i vaket och sovande tillstånd, den slukar mängder av glukos och syre. Hjärnkontoret står för 3 procent av vår kroppsvikt men konsumerar 20 procent av kroppens energi.

Med tanke på att det kostar mycket energi att framställa hjärnvävnad, varför skulle då evolutionen tillåta ett slöseri av resurser där vi släpar omkring ett massivt och underutnyttjat organ i knoppen? frågar psykologiprofessorn Barry L. Beyerstein vid Simon Fraser University i Vancouver i Scientific American.

Här följer en sann feelgood-story. Vill du försöka nå förhöjd kreativitet och produktivitet? Studera då flera ämnesområden, ansträng dig för att förstå sambanden och dra självständiga slutsatser. Vi använder endast en liten del av hjärnan för att lösa en uppgift, men vid olika uppgifter växlar vi mellan olika hjärnregioner. Genom att stärka minnet på olika sätt kan vi också nå högre poäng i IQ-test, men forskarna är överens om att nivåerna stabiliseras i takt med stigande ålder.

Utav hjärnans celler utgör endast cirka 10 procent neuroner, resten är gliaceller som inkapslar och stöder neuronerna. Vi må veta en hel del om hjärnan, men samtidigt förstår vi ännu relativt lite.

Torsten Fagerholm text

Dela:

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*