Nordisk satsning på iskunskap

Inte bara skrap på ytan. Forskningsprojektet Nordic Icing Center of Expertise kommer under tre år att samarbeta med industrin för att utveckla nya metoder för att förebygga nedisningsproblem. Foto: Mostphotos

Eltrådar knäcks, bilar kör av vägen och tåg försenas – samma sak varje år. Isbeläggning i trafik, elproduktion och -distribution gör att både säkerhet och lönsamhet lider. Nu förenar Finland, Sverige och Norge sina krafter.

Det finns en uppenbar stolthet i att våra nordliga flygplatser håller igång trafiken i snöstorm, i synnerhet när nyhetsbilder kablas ut från Europas stora flygplatser där ett tunt lager snö håller långa rader av flygplan på marken. Samtidigt är skammen stor när tågen försenas för att det bildats is på rälsen. Kom snön och kylan verkligen som en överraskning?

Vårt förhållande till vinterns väderutmaningar är komplext. Det finns en stor kunskap i många branscher om hur man ska hantera nedisning, men kunskapen tenderar ofta att bli något av affärshemligheter. Nu ska det treåriga forskningsprojektet Nordic Icing Center of Expertise samla kunskapen för att förebygga de skador som nedisning orsakar.

”Projektets uppgift blir att hjälpa företag och organisationer, som drabbas av nedisning i sina verksamheter, att hitta sina konkurrensfördelar, förbättra sina affärer och kunna anställa fler. Ett sätt att uppnå detta är att sammanföra olika industrier och ta in den samlade kompetensen”, förklarar Patrik Eklund, professor i datavetenskap på Umeå universitet.

Forskar högt och lågt. Nedisningsproblemen är likartade i Finland, Sverige och Norge och alla tre länder ingår i det tvärvetenskapliga projektet, som delfinansieras av EU:s Interreg-program. Yrkeshögskolan Novia har fått en koordinerande och administrativ roll som projektledare och dessutom medverkar Vasa universitet, Tammerfors tekniska universitet, Umeå universitet och Luleå tekniska universitet.

”Även om det är ett samarbetsprojekt mellan tre länder kommer en stor del av arbetet inledningsvis att ske inom vart och ett av de tre länderna. Projektets forskare ska i första hand samarbeta med företag från samma land”, förklarar Patrik Eklund.

Det finns också en branschmässig indelning av isforskningen. Tammerfors är känt för sin materialforskning och där kommer Heli Koivuluoto och hennes kollegor att undersöka hur isbildningen påverkas av strukturen på kontaktytan. Novia kommer tillsammans med Luleåforskare att fokusera på under­kylda regn, eller så kallad atmosfärisk ned­isning. Den uppstår när regndroppar på väg neråt passerar ett kallt luftlager nära mark­ytan och kyls ner till temperaturer under noll utan att bilda kristaller. När de landar fryser de snabbt och skapar en hal yta. På asfalt orsakar dropparna förrädisk halka och på rotorblad bromsar de vindkraftens produktivitet.

”Det är ett fenomen som förekommer i våra nordliga länder och fortfarande följs av en hel del obesvarade frågor. En del av de tågförseningar som vi haft i Finland, Sverige och Norge kan härledas till atmosfärisk nedisning och bland annat VR har visat intresse för att medverka i vårt projekt”, säger Kendall Rutledge, forskare på Novia.

Mycket data i is. I projektet kommer det att samlas stora mängder mätdata att analysera, något som datavetare och matematiska statistiker på Umeå universitet gärna åtar sig.

”Det finns otroligt mycket data enbart i ett isblock. Inom datavetenskapen kommer vi också att titta på marknaden, bland annat på hur isbildning påverkar elproduktion och prisbild. Projektet behöver både ett helikopterperspektiv och ett stort antal detaljanalyser för att hitta nya lösningar på nedisningsproblematiken”, säger Patrik Eklund.

Han har erfarenhet av samarbete med vindkraftsbolag från ett tidigare projekt och inser att varje bolag inom samma bransch kan ha olika metoder för underhåll.

”Ett bolag kanske skruvar ner varje rotorblad och underhåller det manuellt, medan ett annat bolag kan ha en maskin som klättrar upp och ner på rotorbladet och utför motsvarande arbete. För oss forskare gäller det att servera faktabaserad information till företagen så att de själva kan utveckla metoder som passar deras verksamhet bäst”, säger Patrik Eklund.

Projektet pågår i tre år och därefter är det tänkt att ett permanent kunskapscenter för is ska grundas.

Johan Svenlin text

Dela:

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*