Om kvinnor, risktagning (och lite om sex)

I en undersökning utförd av Nordea gällande placerande och sparande framgick att det finns skillnader mellan könen i hur riskbenägna kvinnor och män är när de placerar. Män tar flera risker och väntar sig en hög avkastning, medan kvinnor tar färre risker och också nöjer sig med en lägre avkastning. Sammanfattat kan man säga att undersökningen porträtterade kvinnor som generellt lite mera försiktiga och med svagt självförtroende i ekonomiska frågor.

Marina Nygård är ekonomirådgivare på Marthaförbundet och grundare av Facebookgruppen Fyrkista – jämställd ekonomi i Svenskfinland.

När jag läste resultatet om risktagning började jag filosofera om kön och risktagning i allmänhet. Min högst ovetenskapliga uppfattning är att man i trafiken oftare ser män ta onödiga risker, jämfört med kvinnor. För en tid sedan var jag i en farlig situation som involverade en Mercedeschaufför som minsann verkade vara en risktagare, och man. Han körde som om han investerat större delen av sina pensionspengar i Bitcoin och skulle sannolikt hånskratta åt mina indexfonder som i all sin tråkighet torde vara ett rätt så fungerande koncept för att spara till pensionen. Framtiden får utvisa vem av oss som skrattar sist.

Riskknarkande. Skämt åsido, men när man betraktar fenomen som extremsporter och pokerspel så verkar det vara något som främst lockar män, och också marknadsföringen riktas till män. Placeringar förknippas i allra högsta grad med risktagning. Kan det finnas biologiska förklaringar? Jag är själv den första att sätta på de kritiska glasögonen när någon säger att det finns ”biologiska” skillnader mellan könen, ofta visar det sig vid en närmare granskning att sociala och kulturella omständigheter har haft en större inverkan än biologin och att skillnaderna mellan olika individer är större än mellan könen. Det oaktat styrs vi i viss mån av hormoner.

När jag googlar får jag varierande resultat. Jag hittar en undersökning som visar att kvinnor försäkrar sig i högre grad än män (kvinnor undviker alltså risker). En granskning visar att kvinnor i finanstoppen är mera riskbenägna än sina manliga kollegor (kvinnor tar visst risker). Jag finner också utredningar som visar att män är mera benägna att söka adrenalinkickar och risker.

Stereotypiska risker. Därefter får jag syn på en intressant studie som säger att de mätare som vi använder oss av för att mäta risker baserar sig på könsstereotypier. En kvinna är kanske inte benägen att spela poker, men däremot nog redo att låta utföra en riskfylld skönhetsoperation – men operationen tilldelades inte samma risksökande status som pokerspelandet.

Inte heller har konsekvenserna tagits upp i tillräcklig mån. När man granskade risktagning och sexuellt beteende konstaterades det att män är mer benägna att ta risker, och oftare än kvinnor söker sex med nya, okända partners. Samtidigt förbisåg man att det för en kvinna är synnerligen mer riskfyllt att ha sex med nya partners; ur graviditetssynvinkel, ur säkerhetssynvinkel och även med tanke på att moralkonsekvenser fortfarande i högre mån tillämpas på kvinnor.

Det visade sig också att man i extremsporter främst mätt deltagande i klättring och fallskärmshoppning, men samtidigt ignorerat till exempel grenar som cheerleading, en extremt skadebenägen och fartfylld sport som utövas främst av kvinnor. Och på tal om graviditet: 12 utav 100 000 graviditeter slutar med dödsfall i de utvecklade länderna, medan endast ett fallskärmshopp på 100 000 slutar med fatal utgång.

Tidsfaktorn. Men hur ska man då förhålla sig till risk om man är en helt vanlig medelinkomsttagare som vill investera, låt oss säga 10 procent av sin lön inför en pensionering som ligger åtskilliga årtionden i framtiden? Inom placeringar hör risktagning ihop med tidsspannet. Ifall du har en lång sparhorisont så rekommenderar experter en hög risktagning eftersom börsen historiskt alltid har avkastat på lång sikt. För en nybörjare på börsen kan det vara svårt att greppa ordet risk. Ingen vill väl riskera att förlora sina pengar? Men med risk följer potentiell avkastning och med rätt spridning och en lång sparhorisont förvandlas risken till en chans.

Att ta risker i trafiken – det är bara dumt. Men att investera på lång sikt i breda högrisk-indexfonder, ja, det kan kännas som en risk, men i själva verket är det smart. För tiden är placerarens bästa vän.

Dela:

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*