Påhittighet kompenserar resursbrist

Tack vare stor uppfinningsrikedom och kreativitet har Danmark blivit ett av världens rikaste länder, trots att landet har brist på naturresurser.

Vid hamninloppet till Köpenhamn ligger på Refshaleöen resterna av det danska storvarvet Burmeister & Wain med världskända dieselmotorer, som under storhetstiden efter andra världskriget hade 8 000 anställda. Efter varvets nedläggning 1996 har de gamla industribyggnaderna övertagits av ett fastig­hetsbolag som ägs av olika pensionsfonder, nu fyllda med 160 verksamheter med ett tusental främst ungdomar inom arkitektur, restauranger, musik, teater och annan kultur samt många hantverkare och små verkstäder.

Nästan allt är uthyrt. Frågan är nu hur Köpenhamns stad ska genomföra exploateringen av den mycket centrala ön där 10 000 lägenheter planeras på mycket attraktivt läge invid Öresund, mitt över från den hamn där den dagliga båten till Oslo och många kryssningsfartyg lägger till.

I Köpenhamn har ett annat övergivet centralt område Christiania väckt internationell uppmärksamhet sedan militären flyttade ut för 40 år sedan och området snabbt intogs illegalt av studenter med revolutionära vänsteridéer, av hemlösa och många knarkande ungdomar. Myndigheterna insåg det lönlösa att med våld flytta bort dem. Efterhand har området fått stadga med alltmer ordnande förhållanden, ett självstyre delvis legaliserat.

Det beskriver något av många danskars ohörsamhet mot överheten på ett mer påtagligt sätt än i övriga Norden. Men ur den har också sprungit en kreativitet som gjort att Danmark blivit ett av världens rikaste länder trots att det är ett utpräglat jordbruksland. I brist på andra naturresurser har en utpräglad handelstradition med stor uppfinningsrikedom växt fram med många internationellt kända företag.

Det världsledande rederiet Mærsk får de närmsta fyra åren leverans av världens tio största containerfartyg. Vardera fartygen tar 18 000 containers, 20 fot stora, jämfört med rederiets åtta fartyg som nu tar 15 550 stora containers. Beställningen är lagd på sydkoreanska Daewoo, vilket innebär att Mærsks egna varv Lindö utanför Odense är slut som storvarv.

Öl, smör och läkemedel

Carlsberg med Tuborg har blivit världens fjärde största bryggerikoncern med många köp, bland annat Karhu och Koff i Finland, Pripps och Falcon i Sverige, Ringnes i Norge, Baltika i Ryssland, Saku i Estland, Aldaris i Lettland och Tetley’s i Storbritannien.

Danmark har fött fram några av Europas mest framträdande läkemedelsbolag, exempelvis Novo Nordisk insulin, Lundbeck läkemedel för centrala nervsystemet, Leo Pharma mot psoriasis, inom medicinteknik flera av världens ledande tillverkare av hörapparater.

Danska bonderörelsen dominerar Nordens ledande mejerikoncern Arla som tagit över större delen av de svenska mejerierna plus namnet, slakteriet Danish Crown har varumärket Tulip, vidare Lurpak med världens troligen mest såld lilla smörpaket till flygbolag. Danisco köpte upp både de finländska och svenska sockerbruken, sålde dem efter ett decennium till tyska Nordzucker och behöll den mer avancerade verksamheten smaksättning av mat.

Flygplatsen Kastrup, privatiserad och ägd från Australien, är Nordens största arbetsplats med över 20 000 anställda. I närheten har den nya stadsdelen Örestad vuxit fram med en rad högteknologiska företag där också det gigantiska utställningshallarna Bella Center finns.

Mest vindkraft per capita

Danmark har under ett par decennier varit nettoexportör av energi från fyndigheterna av olja och gas i Nordsjön, bland annat till det västsvenska naturgasnätet. Till följd av sinande fyndigheter sedan halvdussinet år har Dong Energy, ägt till 76 procent av danska staten, tecknat avtal med leveranser av rysk gas från Nord Stream. Dong fortsätter prospekteringen utanför Färöarna, Grönland och Skottland. Vestas och flera mindre tillverkare är ledande inom vindkraftverk och en dryg femtedel av landets elkraft kommer från vinden, bland annat stora vindkraftparker i Öresund, därmed högst andel vindkraft per capita.

Ett pikant inslag mitt i den korta valrörelsen var danska drottningens besök hos ryska statsledningen, åtföljd på resan av 96 näringslivsrepresentanter. Exporten dit har under årets första fem månader ökat nästan 30 procent efter tio år av tappade marknadsandelar. Ett avtal tecknades om närmare samarbete om energin.

I valrörelsen anklagade de stora höger- och vänsterpartierna varandra för att stjäla motståndarnas politik, vilket visar hur liten skillnaden är mellan blocken. Det gäller också den kontroversiella hårda invandringspolitiken. Chefekonomen på den största affärsbanken Danske Bank väckte uppmärksamhet när han förutspådde att en vänsterregering inte skulle medföra höjd ränta eller minskade investeringar. Det har också varit svårt för väljarna att förstå skillnaden i bostadspolitiken, som är ett hett ämne på grund av sjunkande huspriser, särskilt utanför Köpenhamn.

Industri- och näringspolitiken har fått en undanskymd roll i den danska valdebatten, trots en kraftigt nedåtgående konjunktur under skuldkrisen. Danmark har världens högsta skattetryck, drygt 50 procent av BNP, men någon större förändring väntas inte.

Inte ens den danska kronans fasta växelkurs mot euron är föremål för någon omfattande debatt.
Problemet just nu är att den knappt tvåprocentiga BNP-tillväxten första halvåret i hög grad drevs av den offentliga sektorn. Industriexporten drabbas hårt av minskad efterfrågan på europeiska kontinenten.
Den tillträdande danska regeringen har några akuta problem att lösa: budgerunderskottet nästa år beräknas till 4,5 procent av BNP, regeringen ska få folket att arbeta 12 minuter längre per dag för att öka tillväxten och frågan är om Danmark verkligen kan fortsätta med den skattesubventionerade förtidspensioneringen.
Vidare finns en rad problem i samar­betet med närliggande länder, exempelvis den redan införda skärpta gränskontrollen som strider mot EU:s regler.

Henric Borgström

 

Dela:

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*