Mycket IT skrotas i onödan. Miljömedvetenhet ökar intresset för återanvändning av elektronik. Samtidigt tryggas datasäkerheten med militära metoder.

För att tillverka en dator går det åt 240 kilo fossila bränslen, 22 kilo kemikalier och 1 500 kilo vatten, enligt FN:s miljöprogram UNEP.

Enligt EU-direktivet Avfallstrappan från 2008 ska medlemsländerna i första hand verka för att minimera mängden avfall, i andra hand sträva efter att återanvända produkterna. Först därefter följer skrotning och återvinning av material och råvaror, förbränning samt deponering.

Där företag som Ericsson och Nokia enligt sina hållbarhetsrapporter försöker öka återvinningen genom kampanjer och program, är återanvändning av elektronik i större kommersiell skala fortfarande ganska sällsynt. Trots andraplatsen i EU:s avfallshierarki.

Men sällsynta metaller och rent vatten är bristvaror. Därför är smart resursbruk en affärsidé som växer med rasande fart.

Det svenska IT-företaget Inrego är en av de få större aktörerna på den europeiska marknaden.

Bolaget köper i stor skala in begagnad IT- och telekomutrustning som testas, raderas på information, repareras och säljes vidare. Till exempel uppgraderar bolaget datorer och byter vid behov ut trasiga komponenter och hårddiskar.

Företaget startades 1995 som en butik i Lund av de då 25-åriga entreprenörerna Henrik Nilsson och Richard Hanerell. Idag har företaget över 60 anställda och en årlig omsättning på 150 miljoner kronor.

”Det förbrukas kolossala mängder råvaror och energi och kemikalier vid nyproduktion av IT och telekomutrustning. Därför är det alltid bättre att återanvända produkterna än att återvinna och skrota dem, då det är möjligt”, säger företagets vd Jonas Karlsson.

Varje år beräknas varje EU-medborgare generera 15 kilo elektronikavfall. Rapporter från utvecklingsländer visar att en del av detta avfall exporteras för att återanvändas, återvinnas eller dumpas i exempelvis Asien och Afrika.

Där utvinns ofta värdefulla metaller utan skyddsutrustning i slumområden och på bakgårdar.

En utmaning med försäljning av återanvänd elektronik jämfört med traditionell produktion är att det är lite svårare att balansera efterfrågan och tillgång. Därför har Inrego letat sig utomlands och både köper och säljer utrustning från till exempel Finland, Norge och Danmark.

Bolagets inflöde kommer till största delen från större företag och den offentliga sektorn och deras köpare finns inom kommuner, utbildningssektorn och mindre och mellanstora företag.

Läs hela texten i papperstidningen.

Jennie Krook   text