Rätt och fel: tio rättesnören

Kommunikation är medmänskligt umgänge. Goda rättesnören för kommunikation kan därmed anses vara åtminstone besläktade med goda etiska rättesnören i allmänhet, om man tolkar temat tillräckligt fritt. Och det har jag gjort med vett och vilja. Jag har grubblat på rätt och fel så länge jag levt, och formulerat ett mellanresultat när mitt jordeliv i slutet av månaden blir halvsekellångt. Min avstamp tog jag inte femtio utan nästan femhundra år tillbaka i tiden.

Luther tolkade på sin tid årtusendegamla etiska föreskrifter och klädde dem i ett starkt språk, som inte förlorade mycket av sin styrka i sin svenska dräkt. Tiderna förändras, och jag är föga ensam om att inte behöva påminnas om att låta bli att dräpa (femte budet har jag hittills följt pliktskyldigast), eller om att stundom svära (andra budet jag tagit mindre hårt på). Med Luthers vackra språk och val av temaområden som förebild har jag gjort en ansats till att formalisera några rättesnören jag själv strävar att följa i min vandel, med viss men inte oinskränkt framgång.

Riktlinjerna är inte absoluta (och därmed inga bud), för inte ens dråp är alltid fel (att dräpa Hitler eller Stalin hade kanske inte varit oetiskt). Riktlinjerna är tidsenliga, i och med att de behandlar frågor av betydelse under detta årtusende. Riktlinjerna är livsbejakande, glada, och visar hellre på vad som är rätt än vad som är fel. Riktlinjerna är relevanta, i och med att de föreskriver min tolkning av vad som är rätt och fel rörande frågor som ofta kräver ett aktivt ställningstagande i vardagen. Riktlinjerna är mina egna, såtillvida att de inte på nära nejder är de enda tänkbara byggstenarna för ett gott samhälle; kanske jag rentav är ensam om att tycka att dessa tio rättesnören alls leder till ett eftersträvansvärt medmänskligt umgänge?

Första rättesnöret. Du skall flera andra idrotter utöva jämte löpning. Vad är det? Vi skola ägna oss åt löpning, men även andra kroppsövningar, för att det må gå oss väl och vi må länge leva i vårt land.

Vi skola träna vår styrka och pröva, huruvida cykling, simning, paddling eller yoga lämpar oss bäst.

Andra rättesnöret. Du skall icke missbruka socker, fett och alkohol, ty kroppen skall icke låta den bliva ostraffad, som missbrukar njutningsmedel. Vad är det? Vi skola frukta och älska njutningsmedel, så att vi icke överdriva njutningen, utan undvika det som ej gör oss gott.

Tredje rättesnöret. Tänk på fritiden, så att du helgar den. Vad är det? Vi skola frukta och älska vårt arbete, så att vi icke förakta kvällar, veckoslut och ledigheter, utan umgås med vår nästa, vila och utveckla oss.

Fjärde rättesnöret. Hedra din son och din dotter, för att det må gå dem väl och de må länge leva i sitt land. Vad är det? Vi skola hålla våra barn i vördnad, älska dem och hava dem för ögonen, så att vi må förtjäna deras respekt och genkärlek.

Femte rättesnöret. Du skall icke äta dräpta däggdjur. Vad är det? Vi skola undvika att äta rött kött, så att vi icke skada vårt nästa däggdjur till dess liv eller vålla det lidande, utan själva leva sunt och icke skada vår omgivning.

Sjätte rättesnöret. Du skall se till att föremålet för din begärelse även åtrår dig. Vad är det? Vi skola älska och ära vår åtrådda, så att vi föra ett respektfullt leverne både i ord och gärningar och att vi bereda varandra fröjd.

Sjunde rättesnöret. Du skall dela med dig av din andliga egendom. Vad är det? Vi skola bistå vår nästa, så att vi icke hemlighålla vårt vetande och kunnande, utan förhjälpa därtill, att hans kunskap, förmåga och medel må förkovras.

Åttonde rättesnöret. Du skall respektera den svages rättigheter och försvara honom mot orätt. Vad är det? Vi skola försvara den svage mot den starke, så att makten icke må utöva förtryck under sken av lag och rätt.

Nionde rättesnöret. Du skall icke begära att din nästa vore åtråvärdare än du själv. Vad är det? Vi skola vårda vår kropp och vår vandel, så att vi icke liknöjt och självbelåtet åstunda vår nästas gunst, utan genom våra ord och gärningar göra oss själva angenäma att umgås med.

Tionde rättesnöret. Du skall icke hava begärelse till din nästas hus, ej heller till hans inflytande eller hans färdigheter, ej heller till något, som tillhör din nästa. Vad är det? Vi skola lära oss, arbeta, älska och röra på oss, så att vi bliva lyckliga, genom att icke avundsjukt jämföra oss med vår nästa, utan genom att bistå honom och njuta av livet med honom.

Förutöver själva riktlinjen och dess uttolkning, språkligt hållna i Luthers anda, har jag kommit med en förklaring i normal Kaj-prosa till hur jag resonerat kring vart och ett av rättesnörena.
1. Tillräcklig motion är en ödesfråga för individen och folkhälsan. För att vi skall uppnå tillräcklig uthållighet, styrka och koordination får motionen inte vara ensidig, men gärna rolig.
2. Goda kostvanor är en annan ödesfråga för hälsan. Vår mänskliga natur belönar oss för kortsiktig njutning; långsiktig och hållbar njutning kräver medvetet ingripande, eftertanke och viljestyrka.
3. På dödsbädden klagar ambitiösa människor ofta över att de jobbat för mycket. En del av ambitionerna fokuseras lämpligen på fritiden.
4. Föräldrar har av naturen nästintill oinskränkt makt. Deras ansvar att fostra sina barn till lyckliga vuxna är det som bör understrykas, inte barnets förmenta skyldigheter.
5. Förbud är svåra att efterleva, och därför färre bland dessa tio riktlinjer än i Luthers lista. Förutöver den personliga hälsan talar etiska grunder för att rött kött är av ondo, likt griskött på Mohammeds tid: Samhällsekonomin, miljö­förstöringen, djurens lidande. Fotnot och undanflykt: Jag erkänner att begränsningen till däggdjur är antropocentrisk, ”men fisk är ju så hälsosamt och gott”.
6. Påbud, positivt formulerade riktlinjer, visar på möjliga lösningar. En frisk människa har begär och hennes möjligheter att få utlopp för dessa är etiskt hållbara om hon visar hänsyn och respekt till sin nästa, som bör vara samtyckande och vuxen.
7. Öppen källkod gäller mjukvara. Även annan kunskap ökar ofta i värde då den delas, inte bara för samhället utan också för innehavaren.
8. Att bara låta bli att ljuga är för litet begärt. Legal ondska utövas via undanhållande av sanningen eller förvrängande av spelreglerna i eget och maktens intresse. Den starke må beakta att den svages naturliga disposition ofta går stick i stäv mot alla andra rättesnören än det tredje, helgandet av fritiden.
9. Begär är svåra att förbjuda. De finns, de är medfödda. Men Kants kategoriska imperativ gör skillnad på rätt och fel: Om denna nionde maxim (Kants ordval) upphöjs till allmänt rättesnöre, minskar biverkningarna av människans dyrkan av skönhet, makt och pengar. Fotnot: Den som ser en viss redundans gentemot sjätte rättesnöret hänvisas till att också Luther upprepade sig.
10. Förutöver moderniseringen (”tjänare” och ”tjänarinna” känns otidsenliga) kvarstår ordalydelsen nästan oförändrad. Andemeningen (”Vad är det?”) har däremot vänts diametralt. Tolkningen ”stöd makten, ty den är rättmätig” har vikit för ett mer buddistiskt och epikureiskt anstruket livsmotto om vägen till lycka.

Dela:

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*