Säkerhet hos blockkedjan: för- och nackdelar

Blockkedjan (på engelska blockchain), den decentraliserade databasen, har inom en kort tid i grunden förändrat sättet på vilket vi hanterar information. Det går knappt att nämna tekniken utan att en diskussion om den elektroniska valutan bitcoin (det vanligaste tillämpningsområdet) dyker upp, men tekniken har kommit en lång väg och bör i dag förknippas med mycket mer än enbart kryptovalutor. Blockkedjor används bland annat för att registrera ägande av värdepapper, samtidigt görs försök att använda blockkedjor i kombination med så kallade smarta kontrakt.

Tom Tuunainen jobbar med forskning, utveckling och innovation vid yrkes­högskolan Centria i Jakobstad.

När man till exempel gör transaktioner via konventionella kanaler är själva processen inte bara sårbar för datasäkerhetsattacker, utan också långsam på grund av dess ofrånkomliga komplexitet. Det beror på att varje inblandad part gör sin egen notering av varje transaktion (ändring i databasen): kunden har sin version, säljaren sin, och så vidare. När pengar flyttas över är det banken som verifierar transaktionen och all information om den sparas också hos banken.

Svårt att förfalska. Om man däremot utnyttjar blockkedjetekniken, delar alla parter i kedjan på samma information. Då en ny händelse registreras i databasen går den inte att radera. Samtidigt krävs vid varje tillägg att informationen uppdateras och bestyrks hos alla parter i kedjan. Detta gör det betydligt svårare att förfalska eller att förstöra existerande information, och därmed förbättras datasäkerheten.

Även om blockkedjan gör den existerande informationen oföränderlig, garanterar tekniken inte att informationen är korrekt. Dessutom finns ingen kryptering i blockkedjorna, varvid illvilliga människor kan mata in en annan persons privata information i kedjan – i evighet. Dessa risker måste man förhålla sig till för tillfället om man planerar att använda tekniken. Lyckligtvis skapar blockkedjan ändå ett tydligt spår som visar vem som bidragit med vad och när – och därmed knyts varje aktör tydligt till sina handlingar.

Finans- och fraktbranscherna vaknade. Blockkedjans frammarsch fick finansbranschen att vakna för några år sedan. Tjugofem internationella banker, däribland Nordea, Deutsche Bank, HSBC och Goldman Sachs, har gått med i det internationella samarbetet Distributed Ledger Group (DLG), sedermera känt som R3. Gruppen arbetar för att göra blockkedjetekniken till nästa generations lösning för finansiella transaktioner. Målsättningen är att använda blockkedjan inom valutahandel, betalningar, emissioner av värdepapper samt rapportering.

Datajätten IBM samarbetar med Maersk (världens största rederi inom containerfrakt) för att implementera tekniken hos det världsomspännande fraktbolaget. I dagsläget kan ett enskilt fraktdokument gå igenom flera hundra personer – vilket kan göra det dyrare att hantera dokumentationen än frakten av själva varan. Målsättningen är att med hjälp av blockkedjan förenkla flera led i den enorma administrationen som stöder infrastrukturen som har möjliggjort globaliseringen.

Kräver nytt tänkande. Blockkedjan är ett mångsidigt alster. En rapport från den fristående, icke vinstdrivande organisationen Axfoundation och IBM visar att blockkedjetekniken också kan tillämpas i uppföljningen av social hållbarhet i leveranskedjor. Genom blockkedjetekniken kan man göra det möjligt för arbetare på en växtodling att logga sina arbetstider. Då kan återförsäljare och även konsumenter enkelt och snabbt få tillgång till information direkt från producenten, vilket märkbart underlättar uppföljningen av arbetsvillkoren som ställs på leverantören. Det har till dags dato varit en tidskrävande, dyr och emellanåt omöjlig uppgift, eftersom det har saknats lösningar som länkar ihop alla parter i kedjan.

Enligt den amerikanska affärstidningen Forbes utgör dock själva tekniken hos blockkedjan den lätta delen av implementationsprocessen. Det svåra är den kulturella och psykologiska biten: att våga släppa kontrollen. För att blockkedjetekniken ska fungera kan ingen part kan ha mer kontroll eller auktoritet än en annan. Det kan vara en svår nöt att knäcka, speciellt då vårt nuvarande samhälle i stort sett vilar på centraliserade lösningar som har en inbyggd struktur av stark kontroll som standard. När man tar i bruk blockkedjan handlar det alltså mer om ledarskapsutveckling och organisationsformgivning än om tekniska frågor.

Fördelarna med blockkedjan är emellertid obestridliga och det finns ett brett område där man kan utnyttja tekniken. Blockkedjan är däremot inte och kommer aldrig att bli en universallösning för alla världens problem, men tekniken är på frammarsch och den har dessutom en stor potentiell demokratiserande effekt. Information har alltid haft en tendens att hopa sig hos de några få. Blockkedjetekniken luckrar upp detta fenomen.

Dela:

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*