Sexmiljardereurosfrågan

Havet inom den tidigare så stabila energisektorn stormar, en cocktail av dramatisk marknadsutveckling och motstridiga politiska beslut förstärker varandra. Hur ska Finlands energijätte Fortum navigera vidare?

Tidigare täljdes guld på elproduktion. I dag mår de flesta europeiska elproducenter uselt. Den sega lågkonjunkturen, misslyckad utsläppshandel samt statliga subventioner för förnybart ruskar om marknaden. Samtidigt gör digitaliseringen konsumenten till kung. Hur ska energijättarna förbli relevanta i en turbulent verklighet med exponentiell förändringstakt?

Dessa utmaningar tacklar vd Pekka Lundmark. Intjäningsförmågan har decimerats hos den tidigare dividendapparaten och populära folkaktien.

”Energibranschen har inte kommit så långt än inom digitaliseringen. Sensorer möjliggör förebyggande underhåll av kraftverk samt fjärrstyrd övervakning. Men hur kommer konsumentgränssnittet att skötas i framtiden?” inleder han.

Solen skiner denna förmiddag då Forum träffar vd:n för den fetaste mjölkkon i statens hage. Orosmolnen flockas vid horisonten: energibranschen har traditionellt blickat 50 år framåt i tiden. Nu gäller snabba ryck.

”Många i elbranschen är jättestolta över så kallade intelligenta mätare. Egentligen är de ganska dumma: de ger oss ca 700 mätvärden per månad istället för 1. Det är småpotatis jämfört med vad vi kunde göra ifall vi analyserade all systemdata i realtid. Branschen har bråttom så att inte någon extern part kommer in och knycker våra kunder.”

Nya vanor, nya krav. Att vinna den digitala kampen är utmanande för energisektorn som präglats av bekvämlighet i årtionden.

”Likt många infrastrukturbranscher har vi tänkt traditionellt. Man kan inte ta kunderna för givet. Karikerat så hade kommunicerade vi tidigare med kunden via fakturering och indrivning av fordringar. 1990-talisterna har helt andra vanor än äldre generationer.”

Bolag som Fortum säljer fortfarande standardiserade bulkpaket som el, värme och kyla, megawattimmar utan finess.

”I framtiden paketeras tjänsterna på helt andra sätt, i nya kombinationer. Gränssnittet och marknadsföringen sköts digitalt. Det gäller att vara snabb.”

Konkurrenter som Google, Amazon, telekombolag och banker kan när som helst gå in på elbolagens revir, de är vana att jobba nära slutkunden, samla in, analysera och paketera information så att den skapar mervärde.

”Det blir en intressant kamp. Vi energibolag kan också tävla om deras kunder.”

Inkubator. Lundmark har lång erfarenhet av modernt industritänk. Samma dag som intervjun ordnar Fortum en hackathon (en hackermaraton inom kreativt kodande) med fokus på nya energiaffärer.

”Fortum har startat en intern enhet med kuvösaktiga initiativ. Typiskt får såna projekt inte tillräckligt med uppmärksamhet inom ett stort bolag. Nu ger vi dem mer synlighet, dessutom samarbetar vi intimt med startupbolag samt med studerande i högskolor.”

Då Lundmark lotsade Konecranes ordnade bolaget Finlands första industriella hackathon för radikalt nya lösningar inom materialhantering.

”Nu får kodarna tänka nytt kring styrning av kraftverk eller konsumenttjänster.”

Ett modeord är prosumenter, konsumenter som själva axlar produktionsansvar.

”Dinosauriernas tid börjar vara förbi. Hela energibranschen ser snart radikalt annorlunda ut. Förr hade vi enormt stora kraftverk med envägskommunikation hela vägen till slutkunden. I framtiden har vi stora kraftverk – för balanskraften – men också ett decentraliserat system med miljoner av små producenter, intelligenta energilager, smarta balanssystem i realtid. Och aggregerad kapacitet från bilbatterier – virtuella kraftverk.”

Fortum testar efterfrågeelasticitet där varmvattenbehållare hos en pool av privatkunder justeras ner samtidigt för att väga upp varierande konsumtion och produktion.

”Siperia opettaa”. Sibiriens hårda lärdomar. Så kunde man beskriva Fortums erfarenheter av Finlands i tiden största investering utomlands: 2008 parkerades 4,3 miljarder euro i kraftverk i Ural och västra Sibirien.

Det var en av de största kraftverksinvesteringarna i Ryssland sedan Sovjettiden. Vinsten har vuxit långsamt men riskerna har ökat snabbt. Bolaget har tvingats skjuta fram och skriva ner lönsamhetsmålen, ursprungligen 500 miljoner euro årlig rörelsevinst efter 2015. Resultatet från Ryssland kommer inte på länge att kompensera för ett svagt nordiskt elpris.

”Operativt ser det bra ut i Ryssland, vi har inte påverkats av de geopolitiska spänningarna. Men den svaga ekonomin, dåliga efterfrågan och prisutvecklingen spelar in. Oljetpriset och rubelns värde har grovt sett halverats. Lönsamhetsmålet kommuni-
ceras inte längre i euro, vi håller fast vid 18,2 miljarder rubel som jag hoppas vi når 2017
eller 2018.”

År 2014, då Fennovoimas och ryska Rosatoms kärnkraftsprojekt vacklade serverade Fortum en sorts kohandel med mål att öka innehavet i det ryska vattenkraftbolaget TGC-1. Det bidde ingen affär.

”Vi är helt pragmatiska på den punkten. Vi förutser inga stora nya investeringar i Ryssland. Vi bygger en rysk vindpark på 35 MW. Men vi avyttrade en anläggning i Tobolsk – det visar att anläggningarna har ett marknadsvärde”, kvitterar Lundmark frågan om och när Fortum kan öka sitt innehav i den eftertraktade, strategiska vattenkraften.

Läs hela artikeln i papperstidningen på pekplatta eller i den finlandssvenska tidskriftsajten Skriftly!

Torsten Fagerholm text
Karl Vilhjálmsson foto

Dela:

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*