Medan västvärlden darrar inför protektionism bygger Kina massiva handelsleder och bäddar diskret för en ny världsordning inom handeln.

Förbisett av västerländska medier och kommentatorer pågår en gigantisk upprustning av infrastrukturförbindelserna mellan öst och väst. Det handlar om Kinas initiativ att återuppväcka den över 2 000 år gamla Sidenvägen mellan Xian i västra Kina och Istanbul samt olika förgreningar till Västeuropa för att i framtiden stärka Asiens roll i världsekonomin och -ordningen.

Detta särskilt i ett läge där Donald Trump meddelat att USA:s planerade frihandels­avtal med länderna kring Stilla Havet skrotas. När USA drar sig ur fyller Kina vakuumet med ett projekt som president Xi Jinping lanserade 2013 under namnet ”One Belt, One Road” (Obor).

Passage till Bangkok. Transport- och handelsnätverket ska underlätta trafiken med järnväg, landsväg och marin trafik västerut från Kina. Länderna i Sydostasien kopplas ihop med kinesiska järnvägen västerut från den historiska staden Xian, knutpunkten för den historiska sidenvägen. Därifrån går transporterna på land västerut genom flera före detta Sovjetrepubliker som Kazakstan, samt därtill Mongoliet.

Järnvägen från Xian ned till Laos huvudstad Vientiane ligger bland de första projekten och blir cirka 400 kilometer lång med senare förlängning ned till Bangkok. Från Bangkok finns redan en järnväg ned till Malaysia, dock mestadels enkelspårig. Den fortsätter sedan ned till Singapore, en av Asiens ledande hamnstäder.

Transasiatisk express. Dessutom byggs pipelines ut för både gas och olja genom Turkmenistan och Burma. På andra sidan Indien byggs China-Pakistan Economic Corridor (CPEC) från hamnstaden Gwadar. Den har ett strategiskt lägre nära Hormuzsundet cirka 100 kilometer öster om gränsen till Iran och 460 kilometer väster om Karachi, byggd 2002 huvudsakligen med kinesiskt kapital. Motor- och järnvägar fortsätter därifrån norrut och ansluter till den öst-västliga ”nya Siden­vägen”.

Det blir också anslutningar ned till hamnstäder vid Kaspiska havet, men huvudstråket fortsätter till Moskva och vidare via Warszawa till Västeuropa.

Den planerade uppryckningen av hamnar för öst-västrafiken har senaste året fått konkurrens av den utbyggda Panamakanalen som har gjort att flera stora fraktfartyg från Kina, Japan och Korea nu i stället väljer att gå öster­ut över Stilla havet och genom kanalen ut över Atlanten.

Läs hela artikeln i papperstidningen eller i den finlandssvenska tidskriftsajten Skriftly!

Henric Borgström text