Silicon Valley mitt i klassrummet. Kampen om dominans i klassrummet går het bland teknikgiganter. Det kan leda till Googles totala övertag.

Ugglor i den digitala mossen. Pedagogik tar allt fler intryck av spelindustrin. Går det att förena upplevelsen att ha roligt med att resonera källkritiskt och tänka självständigt? Bild: Mostphotos

Silicon Valley finns numera mitt i våra skolor. I de finländska klassrummen används Ipad-datorer från Apple, Googles gratistjänster Gmail, Docs, Calendar, telefoner med operativsystemet Android, den billiga datorn Google Chromebook. År 2014 lanserades inte­grationstjänsten Google Classroom, enkel att använda, som både lärare och studenter gillar. Den är gratis och kan köras på alla anslutna enheter. Facebook har sin egen tjänst, ”Groups for Schools”.

Att företag vill vara närvarande i klassrummen är ju i sig inget nytt. Näringslivet har ett legitimt intresse av utbildningsfrågor. Nokia, till exempel, jobbade tätt emot skolor i Finland och framför allt duktiga elever i matematik, eftersom företaget behövde en bra rekryteringsbas.

Men Silicon Valleys teknikjättar går mycket längre än så. Google har de allra bästa förutsättningarna för dominans i klassrummen. Tjänsterna är otroligt lätta att använda och antingen gratis eller nästan gratis. Den ansvariga för Googles undervisningsappar, Jonathan Rochelle, ifrågasätter rentav behovet av traditionell undervisning. Varför ska hans egna barn till exempel behöva kunna matematiska formler utantill? ”Jag vet inte varför de ska lära sig det och jag förstår inte varför de inte kan fråga Google om svaret finns rakt framför dem?”

Han citeras i en uppmärksammad analys från i fjol i New York Times (https://www.nytimes.com/2017/05/13/technology/google-education-chromebooks-schools.html) om ”googlefieringen” av de amerikanska skolorna, baksidan av att Google tar över klassrummen. En av eleverna som intervjuas  jämför med grekerna i antikens Aten: ”Dåförtiden hade de träplattor och gjorde alla sina anteckningar på dem. Nuförtiden kan vi göra allt med Google Docs.”

Hur har Google kommit in i klassrummen i inte bara amerikanska skolor utan också skolorna i Finland? Det är en process som pågått redan i tio år då Google utmanat det företag som traditionellt försett skolorna med ny teknik, Microsoft. Googles utrustning och tjänster är mycket billigare eftersom användare betalar med sitt eget data som sedan kan användas för att sälja riktad reklam. Tidningen konstaterar att Googles insatser för undervisningen i skolorna kommer att åter­betala sig rikligt i form av flera generationer av framtida trogna kunder.

På padda. Överanvändning av skärmteknik försämrar barnens kritiska tänkande och sociala förmåga. Samtidigt som rykten ersätter kunskap betonas modebegreppet livslångt lärande. Foto: Mostphotos

Dagens dominans är resultatet av ett målmedvetet arbete som redan startade kring 2006 med rekryteringen av Jaime Casap, Googles globala ”utbildningspredikant”. Ända sedan dess har han rest land och rike runt för att berätta hur lärare kan förbättra sina elevers möjligheter att klara sig i skolan och arbetslivet. Att ungarna ska lära sig programmering är självklart en av Googles käpphästar. Bolaget har med stor framgång fått amerikanska universitet att inleda så kallade CS+X utbildningsprogram där CS står för computer science och X för valbart ämne, till exempel statsvetenskap eller varför inte historia.

Facebook har sina egna intressen. Företaget grundades ju officiellt för att ge universitetsstuderande vid Harvard en möjlighet att hålla kontakt, eller kanske egentligen som ett sätt för manliga studerande att betyg­sätta tjejer. Användningen av Facebook spreds via universitet.

Olyckliga mobilstirrande elever. Den snabba digitaliseringen av skolorna går inte obemärkt förbi i USA. ”Screen Schooled: Two Veteran Teachers Expose How Technology Overuse Is Making Our Kids Dumber” (2017) är lärarna Joe Clements och Matt Miles uppgörelse med teknikoptimismen i Silicon Valley. Skolbarnen sitter ensamma och stirrar på sina mobiltelefoner, läxorna är ogjorda och de är oförmögna att koncentrera sig. I stället för att lösa problem prövar eleverna googla eller youtuba sig  fram till de rätta svaren. Skolorna är sponsorerade av Google och Facebook och överanvändning av skärm­teknik försämrar barnens kritiska tänkande och sociala förmåga. I stället för att minska skillnaderna mellan elevernas inlärningsförmåga ökar klyftan.

Därför är det kanske inte så konstigt att två av teknikindustrins stora namn, Microsofts grundare Bill Gates och Apples skapare Steve Jobs, båda satte tajta gränser för sina  barns skärmtid. Gates gav sina barn mobiltelefoner först när de fyllde 14 och Jobs förbjöd sina barn att använda Ipad när den lanserades. Melinda Gates vädrade sin oro som förälder i en debattartikel för Washington Post i fjol.

Palo Alto är hemstad för det världsberömda Stanforduniversitetet. Mindre känt är Palo Alto High School, ”Paly”, ett av USA:s bästa gymnasier där professorernas och entreprenörernas barn går i skola. Samhällsfinansierade skolor har ett dåligt rykte i många delar av USA, men absolut inte här.

Det händer att förmögna föräldrar från närliggande städer köper en mindre lägenhet i Palo Alto för att kunna skriva sig här och skicka sina barn till Paly. Det är en lönsam investering eftersom gymnasiet är gratis medan det kostar tiotusentals dollar att sätta barnen i en privat skola. Finansieringen kommer dels från staten, dels från lokala skatter.

Dessutom har Paly ett rykte om sig att väldigt framgångsrikt få in sina studenter vid de prestigefyllda universiteten Yale, Harvard och Stanford.

Carl-Gustav Lindén text

Läs hela artikeln i papperstidningen eller i den finlandssvenska tidskriftsajten Paperini!

Dela:

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*