Skogen är Finlands enda guld

Vårt land är fattigt, skall så förbli. Eller? Finland har en enda riktig naturresurs – skogen. Starka krafter är i rörelse för att genom nytänkande återtälla skogsindustrins avgörande roll i landets ekonomi. Foto: Mostphotos

Två trender: I Japan använder åldringar fler blöjor än barnfamiljer, medan försäljningen av kartong ökar explosionsartat i takt med webbhandeln.

Seniorblöjor och förpackningsamaterial kanske inte löser den finska pappersindustrins problem över en natt. Trenden visar ändå att efterfrågan på andra skogs-
industriprodukter än traditionellt tidningspapper ökar konstant.

Samtidigt tilltar behovet av långfibrig färskmassa, som kräver långsamt växande barrvirke från norr som råvara.

Detta är bakgrunden till Metsä-Fibres planerade miljardinvestering i massafabriken i Äänekoski, den största enskilda industriella satsningen i skogsindustrin genom tiderna i Finland.

År av kräftgång. Faktum återstår ändå: under många år har skogsindustrins investeringar i Finland legat långt under nivån som behövs för att upprätthålla konkurrenskraften.

”Från en tidigare genomsnittlig nivå på runt en miljard euro per år har investeringarna halverats till 500 miljoner euro under perioden 2009 – 2012”, säger direktör Andreas Teir på Pöyry Management Consulting.

Nu ser läget hoppfullare ut. Tag Äänekoski, Stora Ensos konverting av en pappersmasin i Varkaus till kartong och UPM:s färska beslut att bygga en anläggning för biodiesel i Villmanstrand.

”Massafabriken i Äänekoski ligger oss särskilt nära hjärtat, för den nuvarande anläggningen var den första massafabrik som Jaakko Pöyry planerade 1958”, säger Teir.

Framtidshopp. Den mörka bakgrunden till trots ser Andreas Teir på Pöyry Management Consulting idag mer positivt på skogsbranschens framtid i Finland. Foto: Bo Ingves

Framtidshopp. Den mörka bakgrunden till trots ser Andreas Teir på Pöyry Management Consulting idag mer positivt på skogsbranschens framtid i Finland. Foto: Bo Ingves

Det nya med fabriken är bioraffinaderitekniken. Den kommer att användas i stor skala för första gången i världen, och möjliggör produktion av mycket annat än enbart cellulosa och energi.

”Brett definierat menas med ’bioprodukter’ allt från cellulosa och energi till sidoströmmar som gas, etanol, torrdestillerad olja och vidareförädlade produkter som kemikalier, gödsel, plast, läkemedel, kosmetika. Listan blir allt längre i takt med forskningen.”

Basprodukter som grund. Teir kan pappersindustrin på sina fem fingrar efter 16 år i branschen. Han tror starkt på det som han kallar för biofutures.

Den totala marknadspotentialen för exempelvis gödsel och olika kemikalier kan vara stor. Men då marknadsvolymen för enskilda kemikalier kan vara rätt begränsad ligger utmaningen i att satsa på rätt segment.

”Nya bioprodukter måste vara konkurrenskraftiga gentemot alternativ som är tillverkade med fossil råvara”, betonar Teir.

De omtalade nya bioprodukterna kan enligt Teir kanske inte egenhändigt rädda den finska skogsindustrin, men produktportföljerna kan bli mera solida och mångsidiga. Speciellt intressant blir det om priset på kemikalierna noteras i kilo i stället för i ton.

Som exempel nämner Teir biobaserad bärnstenssyra, där biomassa och koldioxid jäses samman i en fermenteringsprocess.

Den kan ersätta oljebaserade kemikalier i exempevis livsmedel och kosmetika.

”Marknaden för bärnstenssyra globalt beräknas i dag till 30 000 – 50 000 ton per år. Om en ny produktionslinje har en årskapacitet på till exempel 25 000 ton skulle anläggningen vara tvungen att vinna en ytterst stor global marknadsandel för att vara lönsam. Samma gäller alla dylika nischprodukter.”

Det är inte ännu avgjort exakt vilka bioprodukter som ska tillverkas i Äänekoski. ”Realiteten är ändå att största delen av fabrikens omsättningen skulle komma från cellulosa och energi. Det krävs basprodukter med stora volymer för att bära investeringens kapitalkostnad”, säger Teir.

Foto: Mostphotos

Foto: Mostphotos

Biokluster. Även om massafabriken i Äänekoski byggs som planerat och produktionen fördubblas uppstår inga nya jobb på bruket.

Men Teir betonar att fabrikens vedförsörjning skulle sysselsätta 2 500 personer, vilket är 1 500 mera än idag. Även byggnadsskedet genererar tusentals arbetsår.

”Sannolikt uppstår det även nya jobb i värdekedjan runt de nya bioprodukterna. Därför räknar jag med att det kommer att utvecklas en hel del ny spetskompetens i samband med jätteinvesteringen.”

Företaget letar därför efter samarbetskumpaner som kan bygga upp ett biokluster av modernt snitt kring fabriken.

”Tanken är att bygga upp ett bioekonomiskt ekosystem av företag kring massaframställningen”, säger moderbolaget Metsä Groups koncernchef Kari Jordan.

Han betonar att det slutliga beslutet beror på miljötillstånds- och miljökonsekvensbedömningarna samt på den globala ekonomin.

”Målet är att beslutet fattas i början av nästa år och att fabriken kör igång 2017 med en kapacitet på 1,3 miljoner ton massa.”

Tiderna förändras. Håkan Nystrand, heltidsarbetande ordförande för förbundet Skogsbranschens Experter, är glad över att regeringen i ett färskt principbeslut har skrivit in att bioekonomin ska stödas.

Nystrand konstaterar att de aviserade investeringarna i massa- och biobränslefabriker kommer att öka efterfrågan på finskt virke direkt med sex miljoner kubikmeter och indirekt med cirka 10 miljoner kubikmeter.

”Men då jag diskuterade framtida efterfrågan på virke med ledande tjänstemän och forskare i fjol höstas, hade de förvånande nog inga scenarier om en ökad efterfrågan på virke till bioproduktindustrin”, säger han .

Läs hela artikeln i papperstidningen!

Text: Bo Ingves

 

Dela:

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*