Snusförnuft

cogito, ergo sum. Jag tänker, alltså är jag, ponerade Descartes. Vi kan inte tvivla på vår egen existens medan vi samtidigt tvivlar. Inte sant? Rodins skulptur Tänkaren funderar ännu på saken.

Det vore praktiskt taget otänkbart för en maskin att uppnå samma grad av komplexitet som människan, och därmed imitera det mänskliga förnuftet. Det skrev Descartes 1637 i sin ’Avhandling om metoden.’

Hela 313 år senare lade matematikern och logikern Alan Turing fram ett test för artificiell intelligens: då en människa inte kan avgöra om den konverserar med en maskin eller en levande varelse uppfylls kriteriet. Kanske vi en dag kan vänta oss teknologisk singularitet, en explosion av intelligens?

Är intelligens verkligen detsamma som att memorera, imitera, spela spel och förleda?

Människohjärnan har en kvalitativ säregenskap som inte kan specificeras via kod. Datorprogram är enbart lösningar på kriterier som specificerats på förhand. Kunskap är mycket mer än rå data, sinnesintryck och observationer omvandlade i logisk matematik.

Kreativitet innebär att skapa nya, originella förklaringar som går bortom den kända horisonten. Det förutsätter en förmåga att både tänka och känna, att tillämpa intuition. Vilken maskin kan ta fram nya idéer, kritisera gamla etablerade sanningar för att förbättra dem eller lära sig nytt?

Vetenskapsfilosofen Karl Popper konstaterade: ”Vi upptäcker inte nya fakta eller nya effekter genom att kopiera det redan existerande.” En apa kan mekaniskt borsta tänderna, helt utan att inse eller reflektera över syftet.

Filosofera fritt: vad är meningen hos
abstraktioner som rätt och fel, skönhet och fulhet, det oändliga, sanning och fiktion, kärlek, rädsla, drömmar, självmedvetande?

Icke-statiska koncept som moral och estetik kan inte programmeras. Och: lyckas vi en dag skapa en AI som är medveten om sin egen
existens – vore det inte då tyranni att förslava och spärra in denna kreativa varelse i ett kretskort?

Tyvärr förmår all världens intelligens föga mot mänsklig idioti. Geniet Turing bidrog starkt till att knäcka koden i Nazitysklands krypteringsmaskin Enigma. Det gynnade de allierades krigsinsats och påskyndade krigsslutet avsevärt. Några år senare anklagades han för homosexualitet, då kriminaliserat i Storbritannien. Efter tvångsbehandling med kvinnligt könshormon, som alternativ till fängelse, begick han självmord genom att äta av ett äpple förgiftat med cyanid.

Den finlandssvenske filosofen Georg Henrik von Wright hade en poäng. Mitt i all teknologisk och ekonomisk rationalism glömmer vi bort det viktigaste: det goda sättet att leva.

Undergången hägrar nångång, med eller utan vår aktiva medhjälp eller försummelse.

”Jag kan inte för egen del finna det särskilt upprörande. En gång skall med säkerhet människan som art upphöra att finnas; om det sker efter några hundratusen år eller efter ett par sekler är i det kosmiska perspektivet en pipa snus.” Amen, Georg.

Torsten Fagerholm Text

Dela:

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*