Strid mellan naturgas och biogas i Sverige

Biogasanlaggning Både naturgas och biogas behövs för att minska koldioxidutsläppen, men motsättningarna mellan anhängarna till de två gasformerna är många. Anhängarna av biogas protesterar mot att gasledningen för fossilbaserad naturgas byggs ut, medan anhängarna av naturgas hävdar att den behövs både för den energiintensiva industrin och som reserv för vindkraften.

I Sverige kallas naturgasen ofta för fossilgas av anhängarna till biogas i deras försök att motarbeta naturgasen. Detta trots att båda behövs för att minska utsläppen av koldioxid. Naturgas är helt riktigt baserad på fossiler, men utsläppen minskar med uppemot 25 procent när den ersätter olja.
Bakom biogasen står organisationen LRF, Lantbrukarnas riksförbund. Det handlar om en inflytelserik lobbyistorganisation med många närstående företag inom livsmedelsproduktion. LRF är bland annat delägare i produktionsbolaget Scandinavian Biogas Fuels International. Vid en nyemission i slutet av förra året blev finländska Ahlstrom Capital och speditionsföretaget Nurminen liksom Ekonord, den ledande privata livsmedelskedjan ICA samt statliga Sveaskog delägare Scandinavian Biogas Fuels.
I Sveaskog är förre statsministern Göran Persson (socialdemokrat) styrelseord­förande, dessutom är han ordförande i biogas­bolaget. Bolaget har verksamhet i Sverige, Polen, Kina och Sydkorea. Försäljningen ökade förra året från 3 till 8 miljoner euro, förlusten från 4 till 6 miljoner euro, vilket förklaras med att det är i uppbyggnadsskedet. Ny vd är finländaren Matti Vikkula, tidigare anställd vid revisionsfirman PWC.
Nyemissionen på drygt 17 miljoner euro användes till att köpa Stockholms vattenförsörjningsbolag som byggt upp en biogasanläggning vid sitt stora reningsverk. I övriga Sverige är det främst kommunala bolag som dragit igång biogas, Linköping, Kristianstad och Borås tillhör de ledande.

Brist på tankställen. Framför allt används avfall från hushåll och livsmedelsproduktion, exempelvis HK Scans svenska slateri i Linköping. Problemet under uppbyggnaden är främst tankställen för bilar. Oljebolagen tvingas bygga en ny pump med miljövänligt bränsle vid varje bensinmack. Men de flesta hann göra det för etanol och ser inte i nuläget tillräcklig lönsamhet också för biogas.
I Stockholm finns så få tankställen att biogasen tog slut vid flera tillfällen tidigare i år. Den totala kapaciteten för biogas är helt otillräcklig, leveranserna opålitliga och själva pumparna anses praktiskt undermåliga. Biogasen kan inte utvecklas utan att politikerna bestämmer sig för en kraftfull nationell satsning, anser branschens folk. Men detta innebär samtidigt att den åtminstone inledningsvis måste subventioneras. Senaste uppdateringen visar tankställen på 54 orter i södra Sverige och endast två i Norrland.
Biogasens tillskyndare protesterar mot att naturgasbolaget Swedegas som driver ledningen längs svenska västkusten i somras fick klartecken från regeringen att bygga ut en ny sträckning mot nordost från småföretagarområdet i Gislaved upp till Jönköping (se karta). Huvudledningen distribuerar dansk naturgas under Öresund via Skåne upp till Göteborg och vidare norrut till Sveriges petrokemiska centrum i Stenungsund. Den är nu närmare 400 kilometer lång.
Det finns även planer på att dra naturgas upp till Östergötland med de stora städerna Linköping och Norrköping, eventuellt också till SSAB:s stora stålverk i Oxelösund och vidare till Mälardalen inte långt från Stockholm.

Billig naturgas gör biogasen olönsam. Intressenterna bakom biogasen menar att ’fossilgasen’ konkurrerar ut möjligheten att få biogasen lönsam, den minskar antalet framtida ’gröna jobb’ och naturgas ökar importberoendet. Trots att högtrycksledningen med dansk naturgas har varit igång sedan 1980-talet har väldigt lite biogas, som produceras i närheten, uppgraderats via termisk förgasning för att sändas in i naturgasledningen.
Uppgraderingen av biogasen sker med hjälp av gasol för att nå naturgasstandard. Med billig naturgas är det svårt att få lönsamhet för biogasen.
Swedegas naturgasledning såldes förra året av Fortum, norska Statoil, danska Dong och tyska EOn till riskkapitalbolaget EQT:s speciella bolag för infrastruktur, som drivs av familjen Wallenberg. Fondkapitalet kommer från de största svenska pensionsfonderna och livbolagen.
Pyöry Management Consulting har i en beställd utredning konstaterat att naturgasen ger ett ovärderligt bidrag till energiförsörjningen. Hindras utbyggnaden är det risk för att företag med stor energiförbrukning i framtiden i stället etablerar sig utomlands

Reserv för vindenergi. Dessutom anser anhängarna av naturgas den kraftiga utbyggnaden av vind­energi kräver reglerkraft som snabbt kan komma igång när vinden avtar. Kärnkraft och vattenkraft påstås ha alltför lång starttid medan lokala naturgasanläggningar snabbt kan leverera el.
Den statliga Energimarknadsinspektionen anser att gasmarknaden, inklusive naturgasen, bör expandera för att den stora potentialen för svensk biogas ska kunna utnyttjas.
Motsättningen mellan de två oeniga intressena i biogas respektive naturgas är pikant på det personliga planet. De två ledande socialdemokrater i den regering som förlorade makten 2006 var statsminister Göran Persson, som nämnts ordförande i Scandinavian Biogas, och hans finansminister Pär Nuder, nu i styrelsen för naturgasbolaget Swede­gas.

Henric Borgström text
EON/Lars Owesson foto

Hela artikeln ingår i Forum för ekonomi och teknik nr 7-8/2011, som utkom 25.8.2011

 

Dela:

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*