Supertuben till Hollywood

Serieentreprenören Elon Musk vill slussa passagerare från Los Angeles till San Francisco i ljudets fart via tuber i lufttomma rör.

Serieentreprenören Elon Musk är bara en av kritikerna till Kaliforniens planerade snabbtåg. Inte snabbt nog, alldeles för dyrbart, är några av de vanligaste kommentarerna.

Men det är bara Musk som har föreslagit ett alternativ, kalla Hyperloop. Det går ut på att sända passagerare i tuber från Los Angeles till San Francisco på en halvtimme.

Projektet liknar de tuber som en gång var vanliga på banker och kontor för att under högt tryck sända dokument från en avdelning till en annan. Men i Musks förslag är tuberna betydligt större, cirka tre meter i diameter, och forslar kapslar i vilka passagerarna sitter.

Förslaget liknar science fiction till den grad att det lätt kunde avfärdas som galenskaper. Men få entreprenörer i USA har en så imponerande meritlista som Musk. Han utvecklade det internetbaserade betalsystemet PayPal. När företaget såldes till eBay 2002 plöjde Musk ned sina miljoner i flera andra projekt.

SpaceX har utvecklat Falcon-raketerna och blev 2012 det första kommersiella rymdföretag som dockat sin farkost med en internationell rymdstation. Inom 10 till 20 år tänker företaget  sända astronauter till Mars och erbjuda turistresor i rymden.
Musk startade även Tesla Motors och har tillsammans med en kusin grundat SolarCity, USA:s största distributör av solenergi.

Med en sådan bakgrund blir hans idéer naturligtvis föremål för utbrett intresse. Tidigare förslag till snabb masstransport i tuber har förutsatt vakuum i tuberna, ett system Musk menar skulle vara alldeles för sårbart.

I stället har han tillsammans med tekniker vid Tesla och SpaceX tagit fram en lösning som arbetar under lågt lufttryck, och som han hävdar skulle vara betydligt mer hållbart.

Tuberna kan byggas på pelare eller grävas ned. Musks förslag har dem på pelare som stort sett följer motorvägen Interstate 5 mellan Los Angeles och San Francisco.

Om tuberna täcks med solpaneler kan projektet energimässigt enligt förslaget bli självförsörjande, och Musk hävdar att energin under dagen kan lagras för nattdrift liksom för mulna dagar.

Enligt det ursprungliga förslaget skulle passagerarkapslarna glida genom tuben på en luftkudde med en topphastighet på 1 220 kilometer i timmen.

Hela projektet beräknas i det ursprungliga förslaget kosta 6 miljarder dollar. Det är väsentligt mindre än det planerade snabbtåget och skulle ge tre gånger snabbare transporter. Projektet skulle enligt Musk betala sig självt över en 20-årsperiod med ett biljettpris på 20 dollar för enkel resa.

Sträckan San Francisco–Los Angeles är 570 kilometer. Musk hävdar att systemet kan användas mellan andra metropoler, men anser att flygplan som färdas snabbare än ljudet sannolikt blir mer ekonomiska och praktiska för sträckor över 1 500 kilometer.

När Musk först presenterade sitt förslag förklarade han att han redan hade för många järn i elden för att också själv förverkliga detta projekt. Han förklarade att idén var fri i att utveckla för vem som än var hågad, och välkomnade kritik och förslag om förbättringar.

Senare har han dock sagt att han var frestad att i demonstrationssyfte bygga ett mindre projekt för att bevisa dess möjligheter.

Medan ekonomer och transportexperter hävdar att de ekonomiska beräkningarna är på tok för optimistiska, har en rad tekniker och ingenjörer redan överlag kommit fram till att projektet kan förverkligas.

Bland föreslagna justeringar är en större diameter i tuberna och förändrad design av passagerarkapslarna.

Ett företag kallat Hyperloop Transport Technologies bildas och ska tillsammans med andra företag och universitetet UCLA:s arkitektur och designfakultet i mars presentera ett vidareutvecklat förslag.

Dela:

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*