Svensk rymdbas börjar skjuta upp satelliter

En stratosfärisk ballong sätts till väders vid Esrange Space Center. Med ballonger kan manstudera bland annat kosmisk strålning och magnetfält i heliosfären. Foto: SSC

Sverige stärker sin rymdindustri. Rymdbasen Esrange utanför Kiruna får statligt stöd till att bygga upp infrastruktur för att skjuta upp satelliter i omloppsbana runt jorden. Med satsningen räknar man med att locka till sig nya högteknologiska företag till Norrbotten.

Den nya testbädden på rymdbasen Esrange drygt 40 kilometer öster om Kiruna ger Sverige klart bättre möjlighet att vara med i den europeiska utvecklingen av framför allt mindre satelliter. Det sade den svenska ”rymdministern” Matilda Ernkrans (S) när hon tidigare i höstas invigde bädden.

Därmed växer rymdklustret i Norrbotten som annars i övrigt varit mycket beroende av gruvindustrin LKAB. Själva testbädden kostade cirka 6 miljoner euro av det rymdprogram på cirka 17 miljoner euro som Sverige avsätter för att bygga upp infrastrukturen kring uppskjutning av satelliter från basen. Till detta kommer vad den svenska flygindustrin med Saab i spetsen bidrar med ihop med statliga rymdbolaget Swedish Space Corp (SSC).

Det handlar enbart om satelliter för fredliga ändamål, sådana som bidrar med datainsamling för ökad kunskap om miljön och klimatet. De första satelliterna sänds 2022 från Esrange om inte covid-19 försenar uppskjutningarna. Norge och Storbritannien deltar i planeringen.

Om allt går som tänkt blir det här den första gången som små satelliter i omloppsbana runt norra halvklotet sänds från Europa. Sedan 1961 har Sverige sänt upp raketer från Kiruna. Den första raketen fick namnet ”Plutnik” med anspelning på den sovjetiska Sputnik. De första svenska satelliterna, ett drygt halvdussin med namn som Viking, Freja, Astrid, har i flera fall tidigare sänts upp från Franska Guyana.

Anläggningarna för radar, raketer, mindre satelliter och stora ballonger har växt fram under mer än ett halvsekel och haft stor nytt av infrastrukturen kring LKAB:s gruvor. Rymdverksamheten tar nu en allt större roll i utvecklingen av teknisk kompetens i övre Norrland. Men den levererar också mängder med allt mer exakta data som skapar nytta genom ökade möjligheter att spåra plastavfall i havet, mäta halten av koldioxid i atmosfären liksom ändrade havsnivåer samt upptäcka och övervaka skogsbränder. Och många fler konkreta exempel.

Henric Borgström text

Läs hela artikeln i papperstidningen.