Svenska duger bra i Norge

Se möjligheter. Svenska är en enande faktor i handeln med Norge, sägs i Norsk-finska handelsföreningens färska undersökning.

Möjligheterna att öka handeln mellan Finland och Norge är i princip goda. Men det gäller att råda bot på en del konkreta hinder.

Det mest uppenbara handelshindret är bristen på ett gemensamt nordiskt språk, visar Norsk-finska handelsföreningens färska utredning som gjorts för att uppmuntra handelsrelationerna mellan länderna och peka på de hinder som borde undan-röjas.

”Då engelska används blir det lätt styvt och det uppstår helt enkelt inte samma kontakt mellan norrmän och finländare som då man använder ett gemensamt nordiskt språk”, säger föreningens styrelseledamot Lise Larsen.

Även föreningens ordförande Klas Blomqvist betonar språkets betydelse om Finland vill värna om sin position i Norden.

”Svenska duger bra som affärsspråk i Norge. Då norrmännen kan tala sitt eget språk är det en bra bas för att öka exporten till Norge. Man säljer helt enkelt bättre på landets språk”, säger han.

Oanvända möjligheter. Finlands utrikeshandelsminister Lenita Toivakka betonade nyligen i Helsingin Sanomat att finländska företag borde satsa på handel i Norge.

”Siffrorna visar att Norge erbjuder många export- och investeringsmöjligheter som det är rent ut sagt dumt att inte utnyttja”, säger Blomqvist.

Som ett argument nämner han den officiella tullstatistiken.

”I fjol exporterade Finland för drygt 1,5 miljarder euro till Norge medan exporten till Sverige uppgick till 6,2 miljarder. Det finns alltså en stor potential i Norge”, säger han.

Ge stöd. I både Finland och Norge upplever företagen byråkratiska hinder.

”Små och medelstora företag upplever de största hindren medan storföretagen klarar sig lättare på egen hand. Här finns ett klart behov av stöd för de mindre företagen”, tillägger han.

Själv betonar Blomqvist de lokala organisationernas roll som hjälpande händer.

”I Finland har vi bland annat Barents Center i norra Finland och handelsföreningarna i bägge länderna”, säger han.

Enligt Martti Hahl från Barents Center är Finlands IT-kunnande attraktivt för norrmännen. Vad som krävs är drivkraft och tålamod.

”Det finns möjligheter, man måste bara gå ut och ta dem. Visserligen kan det ta fyra år att etablera sig, men då har man något att jobba med”, säger Hahl.

Likadan kommunikation. Undersökningen visar att norrmän och finländare kommunicerar på samma sätt: direkt, sakligt och ärligt är en beskrivning för båda nationaliteterna.

Däremot är ledarskapsstilen annorlunda.

”När Norge beskrivs som demokratiskt och öppet anser norrmännen att Finland är konservativt och auktoritärt”, säger
Larsen.

Norge och Finland upplevs däremot som likadana när det gäller affärskulturen. Dock känner norrmännen inte samma samhörighet med Finland som finländarna upplever med Norge.

”Om man jämför med andra europeiska länder som exempelvis Tyskland och Ryssland är de nordiska länderna i alla fall rätt likadana. Så det beror på kontexten hur man ska tolka resultaten”, säger Larsen.

Nätverkande. Både norrmän och finländare upplever att nätverksmöjligheterna mellan länderna borde utvecklas.

”Man vill se mera nätverksevenemang, som upplevs som ett bra sätt att knyta kontakter”, säger Larsen.

Konsulten Sissi Silvàn, som har erfarenhet av handel inom Norden, menade att det talas för mycket om oljeindustrin fast det finns många andra möjligheter.

”Konsumtionsvaru- och tjänsteindustrin erbjuder till exempel en stor potential”, säger hon.

Hahl fyllde i att Finlands it-kunnande har fått tre norska bolag har etablera sig i norra Finland.

”Orsaken är enkel: personalkostnaderna är lägre i Finland än i Norge.”

Blomqvist poängterar ytterligare att man i såväl Finland som Norge borde uppmuntra till både studerande- och arbetskraftsutbyte.

”Det finns ytterst få norska studeranden i Finland och lika få finländska i Norge.”

Lars Sjöblom  text
Mostphotos  foto

Finsk-Norska Handelsföreningen

• Fungerar som ett forum för aktörer med näringslivsintressen i Norge och Finland och som handelspåverkare mellan länderna.

• Grundad: 1985.

• Gör: Företagsrådgivning, arrangerar seminarier och exkursioner.

• Undersökningen utförd tillsammans med yrkeshögskolan Haaga-Helia under våren 2015.

• Antalet tillfrågade var 258, varav 135 finländare och 118 norrmän.

• Kan läsas på NOFI:s hemsida www.nofi.fi.

Dela:

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*