Sverige-Finland: 111–3

Sverige inte bara vinner, utan formligen utklassar Finland i kampen om var utländska företag ska placera sin regionkontor. Kristiina Helenius tror sig veta hur Finland ska
göra för att ta upp kampen med storebror.

 

När den amerikanska elektronikdistributören Mouser Electronics i fjol skulle expandera sin verksamhet till Norden var det ingen tvekan om var man skulle landstiga. I Stockholm fanns infrastrukturen och språkkunskaperna. Dessutom hade moderkoncernen TTI redan ett kontor i staden.

”Det är lätt att komma i gång i Stockholm. När vi jämförde med Köpenhamn kom vi fram till att Stockholms­alternativet var mera kostnadseffektivt, säger försäljningschef Graham Munson.”

Finland då? Skulle Helsingfors inte ha varit ett alternativ? Den diplomatiska Graham Munson vill inte säga någonting negativt om Helsingfors, utan konstaterar bara att valet den här gången föll på Sverige.

”Fördelen med Helsingfors är att du har möjligheten att rikta dig till de baltiska länderna. Jag har också förstått att det händer spännande saker inom design i Finland.”

Alarmklockan ringer

Det är ingen tillfällighet att Mouser valde just Stockholm. Hälften av alla utländska företag som etablerar ett Nordenkontor gör samma val. En tredjedel väljer Öresundsregionen (Köpenhamn och Malmö). Att företagen skulle göra Helsingfors till sin nordiska bas händer bara en eller två gånger på hundra.

År 2009 fanns det 111 nordiska huvudkontor i Sverige, i Finland 3.

Att tänka sig att lilla Helsingfors ska kunna utmana Stockholm är kanske lite väl optimistiskt. Men nog borde väl siffrorna kunna bli lite jämnare än 111–3? Det anser Kristiina Helenius, som är direktör för den amerikanska handelskammaren Amcham i Helsingfors.

”Vi har försökt ringa i alarmklockan i flera år, men politikerna har inte velat vakna. Vi kunde bli mycket bättre på att marknadsföra Finland och Helsingfors. Där ligger vi långt efter svenskarna.”

Sverige fick, enligt Kristiina Helenius, ett försprång när man inte behövde gå på tå kring grannen Ryssland under Kalla kriget. Landet internationaliserades snabbt, medan Finland fastnade i ett exporttänkande. Det finländska näringslivet lärde sig lobba för devalvering, inte marknadsföring.

Kristiina Helenius

Kristiina Helenius, vd, AmCham.

Nu börjar det ändå sakta men säkert hända saker. Kristiina Helenius satt själv med i den så kallade brandinggruppen som skulle se över Finlands varumärke. Hon tycker att det projektet var ett steg i rätt riktning och att man kom fram till bra saker. Slutrapporten, som presenterades i fjol, fick mycket uppmärksamhet och sen … ja, vad hände egentligen sen?

”Bra fråga. Det borde någon journalist verkligen följa upp. Jag tycker inte att den fick det genomslag den förtjänade.”

Helsingfors i en annan division. Geografin, storleken och varumärket är svårrubbade konkurrensfördelar som Stockholm har gent­emot sina nordiska grannar. Men positionen som Nordens huvudstad är också ett resultat av målmedvetet arbete.

Anna Gissler, som är vd för Stockholm Business Region Development, berättar om hur sammanlagt 50 kommuner i en radie på 200 kilometer från Stockholm numera samarbetar för att uppnå den storlek som behövs för att konkurrera med de stora spelarna. Tillsammans samlar man 3,4 miljoner invånare, 3 600 företag och 1,8 miljoner arbetstagare. De konkurrenter Stockholm sneglar på heter nämligen varken Helsingfors eller Oslo, utan Köpenhamn, Amsterdam, Barcelona, Hamburg och Edinburgh. Helsingfors spelar – och här försöker Anna Gissler verkligen uttrycka sig så finkänsligt hon bara kan – i en annan division.

”Vi vill att det ska gå bra för våra nordiska grannar också. Det gynnar oss alla. Helsingfors kunde kanske rida mer på sina goda förbindelser österut. Det är ingen tvekan om Kina, Indien och resten av Asien kommer att fortsätta växa.”

Alla satsar på kunnande

En person som kan både Finland och den internationella företagsvärlden är Craig Barrett. Han ledde elektronikkoncernen Intel i flera år och tillbringade mycket tid i Finland då hans hustru var ambassadör i Helsingfors 2008–2009.

”Helsingfors är en vacker plats där nästan alla pratar bra engelska. Finlands utmaning är att man bara haft ett dominerande företag, Nokia. Sverige har en mycket bredare industri, vilket skapar möjligheter för företag i flera olika branscher att etablera sig.”

Finlands styrka ligger, enligt Craig Barrett, föga överraskande i det gedigna utbildningssystemet, forskningen och kunnandet. Problemet är att det blir allt svårare att sticka ut med en sådan här nisch.

”Alla veta att det tjugoförsta århundradet är teknologins och innovationens århundrade. Det spelar ingen roll om jag besöker Finland, Sverige, Tyskland, Ryssland, Chile eller Argentina – alla vill satsa på samma sak. Det finns väldigt få hemligheter. För att lyckas i den här konkurrensen behöver man starka universitet, forskning och en kommersialisering av immaterialrätten.”

Helsingfors nästa Hollywood?

Kristiina Helenius förhåller sig nyktert till Finlands chanser att ta upp konkurrensen med Stockholm och andra europeiska storstäder. Det är svårt att hitta tydliga konkurrensfördelar.

Men vi kan bli bättre. Finland behöver, menar hon, en tydligare profil, en klarare idé om vad landet vill vara och en mera bättre koordinerad kommunikation utåt. Att rege­ringsprogrammet innehåller ett löfte om en nationell investeringsstrategi är en bra sak.

”I min dröm är Helsingfors en kosmopolitisk stad där öst och väst möts. Här finns ett Guggenheimmuseum och vi utvecklar fler produkter kring utbildning. Kanske kunde Helsingfors också bli ett entertainmentcentrum. Hollywood är på väg neråt och det håller på att uppstå ett tomrum där.”

Jens Finnäs, text

FOTNOT: En diskussion om artikeln pågår i Forums Linded In-grupp. Delta gärna i debatten!

Dela:

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*