Teknikens barnsjukdomar och ålderskrämpor

Vi överskattar betydelsen av nya uppfinningar och innovationer. Det intrycket får jag när jag frågar vänner, studenter och arbetskamrater vilka som är våra viktigaste tekniker. Bland de vanligaste svaren förekommer mobiltelefonen, internet, datorn eller teknik för förnyelsebar energi, snarare än kläder, mat och elljus. De flesta av oss förefaller att se ’teknik’ som framför allt det nya, och verkar inte reflektera över att även om vi lever i den modernaste av tider så är vi beroende av gammal teknik, som vi tar för given.

Mats Fridlund är professor i industrialiseringens historia vid Aalto-universitetet.

Vår osynliga teknik. Vår fascination över tekniska nyheter, nya produkter, uppfinningar och innovationer har gjort de flesta av oss blinda för att den stora massan av vår dagliga teknik inte är ny utan snarare gammal.

När vi stirrar ner på vår nyinköpta smartphone av senaste årsmodell ser vi inte våra forntida skor, kopparåldersörhängen, medeltidsbyxor, renässansglasögon eller första världskrigets armbandsur. De flesta ting och tekniker med vilka vi lever och stöttar våra dagliga sysslor uppfanns och fick sitt genombrott för hundratals, för att inte säga tusentals år sedan. Men i dag är de mogna, matta, osynliga och inte längre nya, skinande, pockande. De har gått från förgrund till bakgrund.

Det är visserligen sant att de uråldriga teknikerna alla har förändrats och moderniserats, och numera vanligtvis tillverkas med moderna industriella metoder och nutida material, men i sin grundläggande konstruktion och funktion är de oförändrade, stabila och mogna. Vår tillvaro och våra kroppar uppehålls tack vare ett lapptäcke av gammal och ny teknik.

Gammal och ny teknik i konkurrens. Det är inte endast våra privata och personliga ting som utgör en blandning av ny och gammal teknik, detsamma gäller också för våra professionella verktyg och vår samhälleliga infrastruktur.

Teknikhistorikern Svante Lindqvist har pekat på hur det i varje tid och inom de flesta användningsområden samexisterar tre parallella fenomen: en gammal teknik i avveckling, en dominant, mogen och välutvecklad teknik med den största användarvolymen, samt en ny omogen teknik under utveckling. Segelfartyg, ångbåtar och dieselskutor. Videokassetter, DVD och strömmande filmer. Brevpost, e-post och sms.

För att skapa en korrekt förståelse av teknikens utveckling och förändring måste vi förstå den som en ekologi av samexisterande och samverkande gamla och nya tekniker som befinner sig i olika grader av både utveckling och lönsamhet, såväl som i olika stadier av stabilitet och avveckling.

Teknosfärens prylar och system. Gamla teknikers betydelse framgår än mer i ett världsomfattande perspektiv, då vi betraktar det teknologiska landskap vi lever i. På varje kvadratmeter av jordytan och som utgör vår samlade teknikvolym finns apparater, mojänger och system som väger i genomsnitt 50 kg styck.

Bland dessa 30 biljoner ton tekniska ting som mänskligheten har tillverkat för att underlätta våra liv finns visserligen många nya innovationer, såsom de 1,5 miljarder mobiltelefoner som såldes förra året. Men den största volymen utgörs ändå av gamla ting, alltifrån småsaker som säkerhetsnålar, skruvar och mynt till infrastruktur som kanalsystem, telefonledningar och kolkraftverk. Att denna teknik huvudsakligen är gammal betyder inte att den vore oanvändbar eller föråldrad. Tvärtom är den i högsta grad användbar och dess medverkan i att upprätthålla våra vardagsliv kräver kontinuerlig drift, underhåll och utveckling, vilket kontinuerligt skapar arbetstillfällen och affärsmöjligheter.

Ingenjörsarbete i gamla system. Denna vår fascination för ny teknik är tydlig inom ingenjörsutbildningen där vikten av innovation, entreprenörskap och nyföretagande ofta betonas och prioriteras. Detta trots att den överväldigande majoriteten av ingenjörer ägnar sig åt underhåll och effektivisering av gamla infrasystem samt vidareutveckling och förfining av mogna industriers produkter.

Liksom våra läkare måste behärska mer än obstetrik, gynekologi och pediatrik, det vill säga även geriatrik, så måste våra ingenjörer, förutom ny teknik, också förstå mogna tekniker och gamla system. Det finns ett stort industriellt såväl som ekonomiskt värde i att prioritera att utveckla vår kunskap om vår tekniks välfärdssjukdomar och ålderskrämpor, såväl som insikter i dess barnsjukdomar. 

Dela:

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*