Tid för fusionsenergi?

Fusionsenergi har de senaste 60 åren framstått som lösningen på världens alla framtida energibehov. Myndigheter världen över har satsat otaliga miljarder – hittills med mycket begränsade framsteg.

Test site. På olika håll i Nevadaöknen dök moln från vätebombssprängningar upp som svampar ur jorden på 1950-talet och förebådade fusionsreaktorn.

Test site. På olika håll i Nevadaöknen dök moln från vätebombssprängningar upp som svampar ur jorden på 1950-talet och förebådade fusionsreaktorn.

Men nu säger sig flera nystartade privata företag kunna utveckla en kommersiellt fungerande reaktor snabbare och effektivare än myndigheternas byråkratiska forskningsinstitut. Och några av teknikvärldens rikaste har gått in med riskkapital.

Under 1960- och 70-talen satsade USA stort på att utvinna den energi som lovats i Einsteins relativitetsteori. En mängd olika lösningar prövades av olika forskningsinstitut. Det här var år av vetenskaplig optimism, kort efter att president John F Kennedys löfte att landsätta en astronaut på månen hade förverkligats. Allt tycktes möjligt.

Men när det gällde fusionsenergi gick utvecklingen långsamt trots de stora forskningsanslagen. Myndigheterna förlorade intresset och forskningsbudgeten halverades. De resterande pengarna satsades nästan uteslutande på någon variant av tokamak-reaktorer, cirkelrunda vakuumtuber som med magnetfält omsluter den superheta plasma där fusionen ska bli möjlig.

IT-finansiärer. Fokuseringen på tokamaks innebar att övriga möjliga lösningar lades på hyllan.

Nystartade företag har nu dammat av några av de ursprungligen regeringsfinansierade lösningarna som bedöms som en mer framkomlig väg till målet.

General Fusion i British Columbia, Kanada, bygger en sfärisk reaktor där smält bly spinns runt och väteisotoper pumpas in, jättelika kolvar hamrar från alla sidor med enorm kraft under någon millisekund för att skapa fusion. Företaget har stöd av e-handelsjätten Amazons grundare Jeff Bezos.

Helion Energy vid Seattle, utvecklar en rätlinjig reaktor där bränsle pumpas in från båda sidor, komprimeras av ett magnetfält, och expanderar vid fusionen. Företaget liknar processen vid en dieselmotor där bränsle pumpas in och pressar kolvar utåt vid fusion. Reaktorn kan rymmas på ett lastbilsflak. Bland investerarna finns en av PayPals grundare, Peter Thiel.

Tri Alpha Energy i Kalifornien arbetar på en rätlinjig reaktor där plasma skjuts in från båda sidor och kolliderar med sådan kraft att det ger fusion. Tri Alpha blandar det vätebränsle alla reaktorer använder med boron, som i teorin skapar mer stabila förutsättningar.

Företaget rapporteras ha tagit in 200 miljoner dollar och tror sig kunna ha en kommersiellt konkurrenskraftig energiproducerande reaktor inom drygt tio år. Tri Alpha stöds av Microsofts medgrundare Paul Allen. Även Rockefeller-familjen och den ryska regeringen uppges finnas bland investerarna.

Läs hela artikeln i papperstidningen eller på pekplatta!

Leif Bergström text
Bo Ingves foto

Dela:

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*