Här är en bild som visar hur penningens kretslopp är del i ett större kretslopp. Då vi gör saker gör vi dem åt andra. Vi skapar ett samhälle med lycka. Från detta lyckosamhälle regnar det lycka på oss.  Om vi koncentrerar oss enbart på penningflödet blir kretsloppet av lycka utanför. Det här är det kapitalistiska tänkesättet. Om vi åter bara tänker på lyckoregnets kretslopp betonar vi något socialt, men missar dess förhållandet till ekonomin.

Vi kan göra saker åt varandra utan att ta betalt. Det gör alla i sina hem. Det konstiga är att penningflödet inte alls motsvarar lyckoflödet. Somliga betalar mycket för liten lycka och andra får mycken lycka för en låg kostnad. Så både kapitalism och socialism är haltande teorier. Verkligheten omfattar ett system där båda samspelar.

Samhället fungerar också helt utan kapital. Pengarna är därför bara en sidoföreteelse. Men kretsloppen i figuren beskriver ganska bra vår verklighet. Figuren ger oss också en riktigare uppfattning om var man skall åtgärda saker. Böter till exempel skapar brist på lycka hos andra än den skyldiga.

Det finns många former av modernt slaveri. I dem tvingas människor att arbeta mera för mindre betalning och erhåller minimal lycka. Den minimala lyckan är ett bra kriterium på slaveri.

Studerar vi åter hur robotar arbetar men inte kan känna lycka, får vi en bra inblick i vad robotar innebär i samhället och ekonomin. De inte bara arbetar, de tar inte emot lycka. Du kan inte få kärlek av en robot. Ditt arbete åt en robot är meningslöst.

Figuren med två kretslopp visar också hur moderna företag får framgång då de beaktar lyckokretsloppet inom företaget. Bilden är inte fullständig, men stöder nya idéer inom ekonomi. Den visar också var det haltar i samhällsekonomin. Också politikerna har svårigheter då de oberoende av parti oftast framhåller det lyckliga samhället och undviker de ekonomiska kriterierna. Kanske för att människorna mest gillar ”det lyckliga regnet”. ”Det lyckliga regnet” tycks kunna skapas med många olika penningflöden. Vilket visar hur pengarna är sekundära. Det är litet som USA:s militär. Det viktiga är inte krigandet utan produktionen av vapen och dividender på vapenindustri.