Uppsägningar säger mycket

 

Karl Felixson är forskardoktor i finansiell ekonomi vid Hanken i Helsingfors, specialiserad på företagsvärdering, företagsköp och -fusion samt investerarbeteende.

Karl Felixson är forskardoktor i finansiell ekonomi vid Hanken i Helsingfors, specialiserad på företagsvärdering, företagsköp och -fusion samt investerarbeteende.

År 2015 går till historien som ännu ett dystert år för Finlands ekonomi. Samarbetsförhandlingar och uppsägningar har duggat tätt, bland annat Posten (319 uppsagda i juni), Stockmann (230 i april), Tieto (435 i mars) samt UPM-Kymmene (300 i januari).

Dagspressen har skrivit åtskilliga spaltmeter om människoödena bakom uppsägningssiffrorna. Betydligt mindre har skrivits om vad som händer med investerarnas egendom: hur reagerar börserna på nyheter om samarbetsförhandlingar/uppsägningar och hur går det för företagen på längre sikt?

Negativ reaktion. Två relativt färska undersökningar gällande den finska aktiemarknaden ger vid handen att ett meddelande om sammarbetsförhandlingar leder till en negativ marknadsreaktion. I den första undersökningen (83 meddelanden under perioden 2000–2005) rapporteras en onormal avkastning på -0,4% på meddelandedagen. I den andra undersökningen (133 meddelanden under perioden 2006–2010) är motsvarande siffra -0,17 %. Om man granskar flera dagar (från meddelandedagen till 10 dagar efter) så blir den onormala avkastningen -0,77 % respektive -0,74 %.

Internationella undersökningar (USA, Kanada, Storbritannien, Japan, Tyskland, Frankrike) uppvisar liknande resultat. Den onormala avkastningen från meddelandedagen till 10 dagar efter meddelandet varierar mellan -0,04 % och -1,23 %. Intressant är att ifall sammarbetsförhandlingar ingås för att ytterligare förstärka företagets ställning och konkurrenskraft (till exempel flyttning av produktion till ett land med lägre kostnader) så blir reaktionen positiv, såväl i Finland som internationellt. Den onormala 10-dagarsavkastningen efter ett sådant proaktivt meddelande är mellan +1,4 % och +2,9 %.

Mått på problem. Ifall orsaken till uppsägningen däremot är att företaget redan presterar sämre (reaktivt agerande) så är reaktionen klart negativ, 10-dagars onormal avkastning efter meddelandet varierar mellan -2,6 % och -3,8 %.

I fall av reaktiva meddelanden spelar storleken på de potentiella uppsägningarna en klar betydelse, ju större uppsägningar desto större negativ reaktion (marknadsaktörerna ser storleken som ett mått på företagets problem). Som helhet betraktat resulterar ett meddelande om uppsägning i medeltal i förhållandevis små negativa onormala avkastningar men orsaken till uppsägningarna har en klar inverkan på reaktionen.

Ur investerarsynvinkel är företagets långsiktiga prestation intressantare än den kortsiktiga. Lånsiktiga studier av aktieavkastningar kring personaluppsägningar ger vid handen att aktien börjar underprestera redan cirka 1 år före uppsägningen, den onormala avkastningen under året före uppsägningarna uppgår till i medeltal mellan -15 % och -25 %.

Även efter uppsägningarna verkar aktien att fortsätta underprestera upp till två år, medeltalet av den onormala avkastningen upp till två år efter uppsägningarna varierar mellan 0 % och -8 %.

Den största delen av underprestationen sker alltså före meddelandet om uppsägningen även om underprestationen tenderar att fortgå efter uppsägningarna.

Störst är sämst. Ser man till företagets långsiktiga prestationssiffror (lönsamhet, kostnadsstruktur) så är det föga överraskande att lönsamheten (ROA, avkastning på totalt kapital) förbättras efter uppsägningarna.

Överraskande är däremot att denna förbättring av lönsamheten främst beror på ökad försäljning. Studier gjorda i Kanada och USA tyder nämligen på att kostnadsmässigt är företag som genomfört uppsägningar fortfarande sämre än jämförbara företag utan uppsägningar, detta fortgår upp till tre år efter uppsägningarna.

Vidare kan det noteras att företag som genomfört de största uppsägningarna (i förhållande till personalens storlek) ser ut att vara sämst i termer av både lönsamhet och kostnadsutveckling även efter uppsägningarna.

Summa summarum, ur investerarens synvinkel verkar ett meddelande om sammarbetsförhandlingar/uppsägningar inte vara av enorm betydelse. De onormala negativa avkastningarna tenderar att vara som störst före meddelandet, medan reaktionen kring meddelandet och efteråt är relativt blygsam.

Av större intresse än själva meddelandet är orsakerna till uppsägningarna. Ifall dessa är proaktiva till sin natur (görs för att ytterligare förstärka företagets strategiska position) behöver investeraren i allmänhet inte oroa sig.

Är uppsägningarna däremot reaktiva (företagets ekonomiska prestation har varit svag) så är det all orsak att se över portföljen. Vidare är antalet personer som är föremål för sammarbetsförhandlingar/uppsägningar av intresse, storleken är en indikator på hur allvarliga problem företaget står inför. Givetvis är alla dessa resultat baserade på ett stort antal observationer, enskilda fall kan mycket väl avvika från mönstret.

Dela:

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*