Flygresor till Thailand används nu återigen som slagträ i den svenska debatten. En resa från Stockholm till Bangkok påstås smälta sju kvadratmeter is i Arktis.

Uppskattningen om flygets klimatpåverkan, publicerad i tidskriften Science den 3 november 2016, sprids nu som en etablerad sanning. Samtidigt arbetar flygindustrin och dess motortillverkare med att utveckla allt lättare plan, samt motorer som drivs med biobränsle, i ett senare skede möjligen med elkraft.

Det var lobbyorganisationen Svenskt Flygs generalsekreterare Henrik Littorin som utlöste debatten när han kallade en rapport om flygets utsläpp av växthusgaser för ”alternativa fakta” och ”hittepå-uppgifter”. Uttalandet hade kanske kunnat passera – om inte författarna till rapporten är forskare på landets två mest framträdande tekniska högskolor Chalmers i Göteborg och Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) i Stockholm.

Miljöministern Karolina Skog (mp) svarade med att kräva att statliga Luftfartsverket och det statligt ägda flygplats­bolaget Swed­avia lämnar organisationen Svenskt Flyg. Ministern är nu anmäld till Riks­dagens Konstitutions­utskott för att blanda sig i under­ställda myndigheters löpande verksamhet. Men hon har samtidigt fått stöd av en statsvetarprofessor om att Luftfartsverket måste förhålla sig opartiskt och därmed inte kan vara medlem i Svenskt Flyg.

Prylar på jorden runt-resa. Dispyterna har åtminstone medfört att frågan om flygets bidrag till klimatförändringen hamnat i fokus. Företrädare i flygindustrin hävdar att branschen förorsakar ”endast” 3–5 procent av de globala utsläppen. Men det är prognoserna om den framtida ökningen som utgör ett större hot, ifall inte den tekniska utvecklingen snabbt tar fram biobränsle och eldrift till flygmotorer.

De internationella flygbolagens takorganisation IATA, som representerar cirka 80 procent av branschen, ser i sin prognos för flygresor 20 år framåt i tiden åtminstone en fördubbling av flygresorna.

År 2016 genomfördes 3,8 miljarder flyg­resor globalt, ett rekord som kan växa till hela 7,2 miljarder år 2035, givet en normal ekonomisk utveckling. Om flyget avregleras i större utsträckning väntas flygresandet uppgå till 10,3 miljarder, och vid nya restriktioner ökar antalet flygresor ändå till 5,8 miljarder, enligt prognosen.

Kina väntas 2024 gå om USA med flest flygresor, året därpå går Indien om Storbritannien till tredje plats. Indonesien väntas segla upp till fjärde, Vietnam till femte plats. I Afrika kommer tio länder att öka flyget med minst 8 procent årligen.

Ännu starkare tillväxt kommer dock fraktflyget att stå för, enligt IATA. ”Konsumenternas otålighet” driver fram ökningen, anser organisationen som tror att värdet på den långväga e-handeln över gränserna kommer att öka med cirka 40 procent de närmsta två åren, från 2,8 till 4 miljarder dollar. Det innebär nästan 50 procents ökning fram till 2020 av fraktflyg för små konsumentartiklar.

Henric Borgström text

Läs hela artikeln i papperstidningen eller i den finlandssvenska tidskriftsajten Paperini!

Dela: