Vår dagliga drog

Vårt dagliga dopamin, giv oss idag. Och förlåt oss våra snabblån. Såsom och vi förlåta oss själva. Startkicken är kemisk.

Måndag morgon: fan också, är kaffet slut! Fredag kväll: suck av lättad. Korka en flaska rött, sträck ut benen i soffan och tag en slurk. Och en till. Vafalls, är flaskan redan tom? Du har precis fått en präktig dos dopamin, hjärnans egen belöningssubstans. Och nu vill du ha mer, mer, mer!

Ett bättre liv via kemi. Kaffe, cigaretter, alkohol. Eller Facebook. Alla ger de kickar, glädje och entusiasm – eller också existentiell bedövning. Flickr

Ett bättre liv via kemi. Kaffe, cigaretter, alkohol. Eller Facebook. Alla ger de kickar, glädje och entusiasm – eller också existentiell bedövning. Flickr

Varför lockas vi att frossa en påse chips eller sluka en säck godis, varför är det så svårt att säga nej till den där sista drinken? Vår hjärna belönar oss för hetsigt och beroendeframkallande beteende.

Den skickligaste marknadsföringen i världen bleknar vid sidan om den mening som våra egna gråa celler finner i konsumtion. Smaker, dofter, känslor, en plingande statusuppdatering på din favoritapp … Ifall vi nekas vår dos dopamin så drabbas vi av abstinens: vi blir på dåligt humör, apatiska eller får huvudvärk.

Mekanism. Vare sig det handlar om harmoni eller vild eufori så fungerar hjärnans belöningssystem lika: startcellerna i mitthjärnan sänder elektriska nervimpulser till lustcentrum i pannloben – accumbenskärnan (som är involverad vid drogberoende). Det frigör dopamin från nervcellernas slutförgreningar. Via synapserna, nervcellernas kontaktpunkter, förs dopaminet vidare till nästa cell.

I hjärnans limbiska system utvärderas signalerna utifrån deras betydelse för överlevnaden: starka positiva upplevelser fäster i minnet. Dopaminet är kemiskt beroendeframkallande och förstärker betingningen. Det är även kopplat till drogberoende och patologiska tillstånd som Parkinsons, ADHD, psykos och schizofreni.

Bara en fix. År 1952 upptäckte den svenske farmakologen (senare Nobelpristagaren) Arvid Carlsson en av hjärnans viktigaste signalsubstanser, dopamin. Han bevisade att det går att påverka hjärnans funktion genom att variera de signalämnen som sköter kommunikationen mellan nervcellerna. Numera vårdas så gott som alla neurologiska och psykiska sjukdomar på detta sätt.

Ofta ger vi efter för impulser och jagar snabba kickar. För att bli av med destruktiva vanor måste vi alla hitta vårt eget surrogat, heroinistens motsvarighet till Subutex. Vare sig det är idrott eller annat.

Nyckeln till ett harmoniskt (känslo)liv heter självbehärskning. Som Maggie sa i The Iron Lady (2011): ”Passa dina tankar för de blir dina ord. Passa dina ord för de blir dina handlingar. Passa dina handlingar för de blir dina vanor. Passa dina vanor för de blir din karaktär. Passa din karaktär för det blir ditt öde. Det du tänker blir ditt öde.”

Vi drivs av nyfikenhet och skam, en jakt på meningsfullhet. Vilken mening skapar du med ditt liv?  

Dela:

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*