Finns det något samband mellan ekonomisk tillväxt och aktiemarknadens avkastning? Kanske – men inte exakt som saken vanligen framställs.

Åren som har gått efter finanskrisen 2008 har varit svåra för Finlands ekonomi. Bruttonationalprodukten (BNP) har krympt, statens skuldbörda fortsätter att växa och arbetslösheten fluktuerar kring hela 10 procent.

Under samma tid har Helsingforsbörsen stigit med 16,4 procent per år! Det betyder en ökning på totalt nästan 250 procent. Börsen pekar alltså uppåt medan den finländska ekonomin sackar efter – hur kommer det sig?

Det finns flera potentiella svar. Det kanske mest uppenbara är att de finska börsbolagen inte har så väldigt mycket med Finlands nationalekonomi att göra. Bolagens viktigaste marknader är utomlands, och en allt större del av produktionen sker också någon annanstans. Kopplingen till Finland är historia, huvudkontor och aktiens börsnotering (åtminstone en sådan).

Även andra förklaringar finns. Till de viktigare hör att krisen i vår offentliga ekonomi bara indirekt berör dem som är sysselsatta i den privata sektorn. Snarare är det frågan om en kris vars nyckelord är arbetslöshet och för stora offentliga utgifter.

Är det aktuella läget i Finland ett undantag, finns det överhuvudtaget något samband mellan utvecklingen inom BNP och börsen?

Sambandet verkar klart om man vill tro marknadsföringen av placeringsprodukter. Ofta görs en åtminstone indirekt koppling mellan faktumet att den amerikanska, kinesiska, indiska eller svenska ekonomin växer, vilket anses lovande med tanke på regionens aktier.

Ett bestående praktexempel: det kvarstår få fonder som fokuserar på ”utvecklingsmarknader”, de flesta placerar numera på ”tillväxtmarknader”. Det låter väl bra det där med tillväxt, eller hur?

Hög välfärd, låg aktieavkastning. Ser man på ett stort antal länder och tar ett långt perspektiv – till exempel från 1900 till 2013 – kommer man fram till ett negativt samband mellan tillväxt mätt i BNP per capita och börsavkastning. Länder där välfärden har vuxit mest har också tenderat att generera de sämsta aktieavkastningarna!

Välfärden har vuxit starkt till exempel i Italien, Finland, Norge och Irland, från 2,2 till 2,8 procent per år, medan börsutvecklingen med undantag för Finland har förblivit under 5 procent per år.

Däremot har BNP per capita sniglat sig uppåt i Sydafrika, Nya Zeeland, Schweiz och Storbritannien (1-1,4 procent), medan aktiemarknaden i dessa länder har avkastat kring 6 procent i medeltal.

Skillnaden mellan en avkastning på 5 procent och 6 procent kan tyckas liten, men den innebär en nästan trefaldig kumulativ skillnad under en så här lång period.

Statistiska slutsatser är sällan entydiga. Nyckelbegreppet ovan var ju ”BNP per capita”, till skillnad från hela landets sammanlagda BNP.

Med BNP per capita kan vi mäta huruvida invånare i ett land blivit rikare, men inte huruvida ekonomin som helhet växer. Befolkningstillväxten motverkar ökningen av BNP per capita, men främjar däremot den sammanlagda bruttonationalprodukten.

Använder man de sammanlagda siffrorna får man en positiv korrelation på mycket lång sikt, till exempel då 1900 till 2013. Men kan man använda sig av den aktuella statistiken för att styra sina placeringsbeslut här och nu?

Data från USA låter förstå att detta är svårt. För de senaste dryga hundra åren är korrelationen mellan åren av höga BNP-siffror och fördelaktig börsutveckling 0,06. Sambandet är alltså praktiskt taget obefintlig. Kunskap om den aktuella förändringstakten i ekonomin har inte hjälpt placeraren att slå aktiemarknadens allmänna avkastning.

Om man däremot tittar på börsutvecklingen ett år tidigare än den BNP-statistik man jämför den med, får man ett helt annat resultat: en positiv korrelation på 0,46. En stark aktiemarknad verkar alltså föregå god ekonomisk tillväxt, inte tvärtom.

Marknadens kollektiva visdom håller alltså streck även beträffande nationalekonomisk utveckling. Det kan väl båda gott även för det finländska samhällets ekonomiska framtid. Synd bara att de finländska börsbolagen faktiskt har ganska lite med Finland att göra.

Dela: